"En återförsäljerska i väntan på sina varor". "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
Från 299 kr
Betförsäljning på Hötroget. "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
Foto: Systrarna Warnström. Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62. Föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. På Degeberg tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
"Tomater och gurkor granskas". "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag. Bilderna har möjligen tillhört och skänkts till museet av Helmer Bäckström.
"Vatten åt blommarna i sommarvärmen ". "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
"Iris och luktärter". "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet. Minnessten över Livgrenadjärregementet och dess förläggning i Linköping med texten Kungl. Livgrenadjärregementet. På denna plats utbildades livgrenadjärer 1922 till 1997. Stenen är rest intill regementets kanslihus. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Minnessten. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen, andra avdelningen: Konsert i Crusellhallen med gamla militärmusikkåren, numera Östgöta Blåsarsymfoniker under Per Engströms ledning och med Staffan Mårtensson som klarinettsolist. I bakgrunden paraderar Livgrenadjärer iklädda diverse uniformer genom tiderna Marcia Carolus Rex med trumpetvirtuoserna Hans Englund och Jan-Åke Hermansson. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningskonsert. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet En stor skara deltagare, de flesta med anknytning till regementet, samt representanter från massmedia hade samlats till högtidligheten utanför gamla Läsestugan. Nedläggningsdagen av I4 på garnisonsområdet den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Arméns Trumkår spelar vis nedläggningen av I4. Trumkåren tackas av överste Ridderstad efter väl genomfört spel i snöglopen. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Den siste regementschefen, Öv 1 Gunnar Ridderstad, talar inför avtäckandet av minnesstenen över regementet. En stor skara deltagare, de flesta med anknytning till regementet, samt representanter från massmedia hade samlats till högtidligheten utanför gamla Läsestugan. Nedläggningsdagen den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Fanvakten med officerare ur regementet och Magnus Runqvist som fanförare. Arméns Trumkår bidrog med musiken. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Det ser ganska fattigt ut. Ladugården kan vara sent 1700-tal, formen och det branta faltaket samt gavelfältets bräder som är infogade i spunningar, spår, i takstolen tyder på det. Men foderloftet ovanför bjälklaget kan tyda på 1800-tal. Byggnaden hyser troligen två båsrader med tadgate, gång för gödsel, fodergivning, mjölkning mm, i mitten. Längst bort är nog en hoimd med lucka i väggen. De två små fönstren är isatta senare, fönstren och de avsågade bularna är fästade med några som ribbor. Bulboden på gaveln hyser nog ved- och redskapsbod, kanske hönshus. Taket ser ut att vara täckt med papp.
Källaren t h är som byggnadstyp mycket gammal. Formen, det flacka taket och dörren mitt på gaveln är typiska uttryck för vikingatidens och tidiga medeltidens bostadshus, fast de var i regel av trä. Vad småhusen t v använts till är inte uppenbert, men den vänstra delen med inåtgående dörr borde ha varit dass. Den högra har utåtgående dörr, men man får ingen vägledning om funktionen. Byggnaderna ser lite övergivna ut på bilden, gräset växer upp framför dörrarna och inga stigar leder dit. De finns nog med på nån annan bild, kolla!
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.