Utsikt mot borrtornen Nr 12,13,14,15,17,18,19, 20, 22 och 24 tillhörande Bröderna Nobel. Bilden visar även Fontänen tillhörande aktiebolaget Druschba. (mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.
Från 299 kr
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Vy från Störtfjället över Kvarnbygatan "Kråkan" i östlig riktning, år 2015. Till vänster bakom grenverket låg tidigare SOABs anläggningar. De såg stora ut från "Kråkan" men i själva verket var fabriksområdet kringskuret av Boråsbanan, Mölndalsfallen och bebyggelsen vid Gamla torget. Företaget kunde inte expandera och lade därför ner verksamheten i Mölndal år 2007. Senare byggdes bostadsområdet Kvarnbyterrassen på platsen. I den beiga byggnaden i mitten låg tidigare Samuelsons fabrik "Strumpan" (Kvarnbygatan 10-14), senare: Mölndals stadsmuseum. Nedanför ligger den höga, röda tegelbyggnaden Stora Götafors.
771 V: Vid tiden, en 7-rörs super med exklusiva egenskaper, såsom hög känslighet och stor utgångseffekt samt vidgat tonomfång genom förbättrad högtalare. Utrustad med magiskt öga. 771 LV: Samma apparat som 771 V, men i allströmsutförande. 762 V: Samma data som 771 V, utan magiskt öga. 762 V: Samma mottagare som 762 V men utrustad för allström. Tre våglängdsområden. Mekanisk våglängdsindikering. Kontinuerligt variabel klangfärgskontroll. Volymkontroll med baskompesation. Uttag för extra högtalare. Stor belyst skala i förening med duplexutväxling ger utomordentligt exakt stationsinställning. Större högtalare tillåter fullt utnyttjande av kopplingstekniska nyheter. Termosäkring på 462 V och 771 V. Utförande: Al, med inläggningar av ädelträ och bronsdekor eller mahogny med inläggningar av ädelträ och brons högtalardekor. Dimensioner: Höjd: 338 mm, längd: 520 mm, djup: 298 mm.
Lommavägen norr om Ringebäck, vid Hjärup. Innan beläggningar.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Oxdjupet vid Oskar-Fredriksborgs fästning, Vaxholm, 1937. Vaxholms fästning, befästningar anlagda för att försvara inloppet till Stockholm. Gustav Vasa lät 1549 bygga ett torn på Vaxholmen för att spärra inloppet vid Kodjupet, och efter hand tillkom andra anläggningar, bl.a. tornet Fredriksborg vid Oxdjupet. Sitt nuvarande utseende fick anläggningen på Vaxholmen efter en total ombyggnad, färdig 1863, men den var redan då omodern. Försvaret byggdes ut ytterligare under 1800-talets senare del med bl.a. Oscar-Fredriksborgsfortet vid Oxdjupet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=340203 Nationalencyklopedin 2002-03-15
Skee 1594:1
Byestad
Vetlanda 53:1
Skee 1592:1
Skee 343:1
Skee 128:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.