kaskar, polis, schäslong, batonger, batong, poliser, teaterbild, teaterbilder, kask, scenkläder, schäslonger, blackface
Från 299 kr
teaterbild, scenkläder, kask, överrockar, poliser, batong, överrock, teaterbilder, trappa, batonger, kasker, polis, trappor
fotografi
Huset där teatern höll till invigdes 1893 (Logen Falkenhus använde då lokalerna), stora tillbyggnader gjordes 1903 och 1905, med bl.a. en scen. I och med att Stadsteatern i Folkets Hus invigdes 1953 förfaller den gamla teatern på Schubergsvägen. Rivningen av huset påbörjades i oktober 1995. Artikel i HN 17 okt-95. Falkenhus - Falkenbergs Teater IOGT-logen Falkenhus bildades den 23 januari 1888 genom sammanslagning av logerna Seger och Ehrengranat från 1883. Under år 1892 1) uppfördes ett ordenshus vid Schubergsvägen 10 (kv Rampen 2) och invigning skedde den 1 februari 1893. År 1903 utökades såväl möteslokalen som stora festsalen, till vilken senare ”15 duss. stolar behöfdes”. och 1905 tillbyggdes en stor scen. Festsalen blev en teaterlokal ”Falkenbergs Teater (Godtemplarsalongen)”.2 Fastigheten, som ägdes av Falkenbergs Goodtemplares Sparkasseförening, såldes 1945 till skofabrikören Hjalmar Svensson. Den sista teaterföreställningen ägde rum den 27 mars 1945 med operetten Boccaccio enligt annons i HN.
Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
fotografi, bilder, porträtt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.