flerbostadshus, torg, stadsbebyggelse, stadsgata, murningsarbete, skorsten, byggnadsarbete
Från 299 kr
träd, stadsbebyggelse, cykel, gårdsinteriör, flerbostadshus, skorsten, balkong
skorsten, brygga, kafé, cementindustri, strand, havskust
Martinugnsskorstenen, färdig för fällning. Skorstenen byggdes år 1900 (enligt ingenjör S Rudquist). Den fälldes den 20 september 1953 kl 14.15, för att ge plats åt en ny skorsten till den nya martinugnen.
Stadsvy över hustak i Gävle
Kall dag i Gävle
fotografi
Åsöberget
Byggvårdguide
Delary, 1950-talet.
Strömbergshyttan är en glasbruksort i Lessebo kommun, mitt emellan centralorterna Hovmantorp och Lessebo. Strömbergshyttan fick 1933 sitt namn efter bruksdisponenten Edvard Strömberg men glasbruket hade grundats redan 1876 under namnet Lindefors glasbruk. Postadressen var ända in på 1940-talet Lindefors, Hovmantorp men så småningom ändrades också ortens namn till Strömbergshyttan.
Hyltebruk är ett typiskt brukssamhälle som vuxit upp kring Hylte bruk, grundat 1907 och i dag ett av världens största tidningspappersbruk med 920 anställda.
Delary, 1969.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.