Gävle. Dövstumskolan. Byggdes efter att riksdagen 1889 antog en ny lag om obligatorisk undervisningsplikt för döva barn. Barn från Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län få undervisning. Eftersom skolan skulle ta emot barn som inte bodde i Gävle byggdes den som ett internat. Förutom skolsalar fanns sovsalar för 125 barn, personalbostäder och personalrum. Eleverna som gick på skolan fick en yrkesutbildning. Det kunde till exempel vara skrädderi, skomakeri och snickeri.

Från 299 kr

Vy österut på Frölundagatan 8, 6 och 4, okänt årtal. Längst till vänster skymtar kontorshuset till Fässbergs Trävarubolag. På nr 8 fanns OA Bengtssons Eftr. (speceriaffär) i Gösta Anderssons regi. Nr 6 inhyste senare doktor Sandströms mottagning. Karlssons mjölkaffär, Butik Allehanda och bostad åt bröderna Ebbe och Göte Kristoffersson med familjer. Nr 4: Betaniakyrkan med i källarplanet ett skomakeri samt Mölndals Läderhandel. Till höger skymtar huset som senare huserade H E Adamssons butik. När vi inte längre kan se den vackert stenlagda gatan, så blir det platsen för Mölndalsbro. I bakgrunden skymtar Störtfjället.

Från 299 kr

Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo

Från 299 kr

Dagen var den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.

Från 299 kr

Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.

Från 299 kr