"Dr. Almer och Vikberg på rond." Här står en lång rad med sjuksängar ute direkt på marken vid Kustsanatoriet, med havet i bakgrunden. Sol och frisk luft var en viktig del av behandlingen på sanatoriet. Almer bär kostym och Vikberg en vit läkarrock.
Från 299 kr
Skolundervisning vid Kustsanatoriet Apelviken på 1930-talet. Efter att man började med helårsdrift vintern 1915-16, och vårdtiden därmed blev lång, infördes skolverksamhet på sanatoriet. (Se även bildnr F2518) Lärarinnan ritar näckrosor på svarta tavlan och på katedern står en jordglob. Taklampan däröver har en hissanordning och övriga taklampor har veckade skärmar som sprider ljuset.
Kung Gustav VI Adolf på Eriksgata genom Halland, då han besökte Kustsanatoriet Apelviken i Varberg. Till vänster om kungen går Harald Liljenberg, intendent vid sanatoriet, och överläkare Albert Ahlberg går bredvik majestätet, som skymmer honom. Här hälsar kungen på en rad kvinnliga patienter.
Vykort, "Varberg, Kustsanatoriet Apelviken." Sanatoriet med havsstrand och klippor i förgrunden. Till höger ses de två vattentornen som kallas Albert och Frida. Det första uppfördes 1916, men hade för snål kapacitet för sanatoriets ständiga tillväxt, så 1926 uppfördes ytterliare ett. Bilden tagen är före 1935.
Flygbild av Falköping. I nedre högra hörnet Nils Ericsonsgatan med Rantens torg. Parallellt med denna går Danska vägen, som korsar längst till vänster Scheelegatan samt Berzeliigatan och Linnégatan. Den böjda ljusa linjen till höger är vägen till Skara. Ljusa byggnaden är Sanatoriet och på öppna platsen till höger ligger nu Falbygdens sjukhem.
Utsikt från kyrktornet mot Mösseberg. I bakgrunden utsiktstornet och Sanatoriet. Till vänster Trädgårdsgatan 10, Haglunds fabr. med skorsten, i mitten Läroverket, ljusa tornet nedtill tillhör Allianskyrkan, till höger S:t Olofsgatan 4 (Norders bokhandel), S:t Olofsgatan 3 (Jouvins hotell), gator: S:t Olofsgatan och Trädgårdsgatan.
I nedre högra hörnet SJ Bangården och Rantens torg. Emellan dessa löper Nils Ericsonsgatan och ovan denna Danska vägen. Längst till vänster syns Scheelegatan ännu ganska smal. Sedan följer Berzeliigatan, Linnégatan, Allégatan, Döbelnsgatan, Villagatan, Lidgatan och Mössebergsgatan. Sanatoriet och Utsiktstornet syns väl däremot inte Bredablick, varför fotot bör vara taget före 1963.
Degerfors 51:1
Flygfoto över Spenshults Sanatorium, Johansfors. Den långsträckta byggnaden, ritad av arkitekt Ivar Tengbom, har en svängd fasad som vetter mot en park med anlagda gångstigar och en damm. Spenshults kronopark går tätt inpå anläggningen. Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus.
Flygbild över Spenshults sjukhus med ån Nissan i förgrunden. Anläggningen ligger i Spenshults kronopark och var ursprungligen ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet ritades av arkitekt Ivar Tengbom och invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
Flygbild över Spenshults Reumatikersjukhus med personalbyggnader nere till höger. Anläggningen ritades av arkitekt Ivar Tengbom och ligger i Spenshults Kronopark. Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
Flygbild vykort, "Kustsanatoriet Apelviken 1938." Vy över sanatorieområdet sett söderifrån med vattentornen Albert och Frida nere till vänster och överläkarvillan (Hansonska huset eller Almers hus) till vänster. Upptill ses järnvägens olika sträckningar där den först gick utmed kustlinjen runt Hästhagabergen, men från oktober 1936 drogs i rakare linje genom bergen. Den gamla sträckningen går på den nya ungefär i höjd med sanatoriet (till höger utanför bild).
Interiörer från en bostad i juletid, troligen Victor Steffens hem, "doktorsvillan" i anslutning till Fagereds sanatorium där han var överläkare. Bild 1: Rum med öppen spis omgiven av väggfast bänkinredning. Över spisen sitter en stor bonad med broderat ordstäv och framför spisen ligger en stor broderad kudde. En trappa leder upp till nästa våning. Allt är i tidstypisk nationalromantik/senjugend (sanatoriet uppfördes 1912-1914). Bild 2: Rum med julgran, sittgrupp, bokhylla och öppen pardörr in till nästa rum.
Flygbild över Spenshults Reumatikersjukhus, tidigare sanatorium, med omgivande park och skog. Parken har anlagda promenadvägar och en damm. Gårdsytan framför byggnadens centrala parti har nu fått en strängt geometrisk utformning, där en triangel har ersatt den tidigare gårdsrundeln. (Jämför med bildnr FFH2325.) Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1952 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård som stod klart 1927, samma år som kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg avled. Han upprättade alla byggnadsritningar till sanatoriet. Kyrkogården är ca 4000 kvm stor, omgärdad av en stenmur och i mitten på östra långsidan står gravkapellet i så kallad 20-talsklassicism (stiliserad, antik stil) med gavelfält (fronton) på fyra kolonner och glest tandsnitt (guttae) runt takfoten. Där finns också ett bårhus där svepning och bisättning skedde; ibland även obduceringar. Patienter som avled och vars anhöriga inte hade råd med liktransporten, som fick ske på järnväg, gravsattes här (tidigare på kyrkogården i Varberg). Även om de anhöriga sällan kunde delta hade man alltid en begravningsgudstjänst som familjen sedan fick ett referat ifrån. Psalmer, bibelord och präst redovisades och man bifogade ett fotografi på kistan och blomstergärden vid graven. Varje grav försågs med ett vitt träkors, men under andra världskriget byttes dessa ut mot små låga gravstenar. Där höggs namn, årtal och hemort in. Märkligt nog blev den förste att gravsättas på kyrkogården grundaren till sanatoriet, dr J S Almer, den 25 augusti 1927 (död den 13 maj samma år). Totalt blev 136 personer begravda här och trots många var vuxna kallas området numera ofta ”Barnens kyrkogård”. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.