Storkyrkan (Sankt Nikolai kyrka)
Från 299 kr
Koret i Varnhems klosterkyrka
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Grekland, 1937. Motiv av St. Demetrius byzantinska kyrka i Saloniki.
Engelbrekts Kyrkogata i området Lärkstaden på Östermalm, Stockholm, med Engelbrektskyrkan i bakgrunden. Bostadshus och kyrka i nationalromantisk stil. En pojke står avvaktande vid en grind.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Väst Tyskland, 1958. Motiv av Triers Marknadskors, kyrka och rådhus. Triers huvudmarknad 1.000 år 958-1958.
Stockholm, Storkyrkan (Sankt Nicolai kyrka)
byggnad, Svenska Cypernexpeditionen, kyrka, pelare, photograph, fotografi
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa. Hertzberg blev docent i fotografi 1921vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Mittskeppet i en kyrka.
Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från WIkipedia)
Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1953. Motiv av Staden Siena "-Turistserie-"
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Grekland, 1942. Motiv av Ekatontapiliani Kyrkan på Paros.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa. Hertzberg blev docent i fotografi 1921vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Interiör från en Martoranakyrkan i Palermo, Italien. (OBS! Bilden kan ev vara köpt!)
Varbergs Baptistförsamlings kyrka, Tabernaklet, som ligger utmed Skansgatan, kv Kaninen 1. Den solitära byggnadens ena gavel är vänd mot kameran och uppvisar en stilblandning av olika arkitektoniska stilelement: runda pelare med ansvällning upptill, som bär ett tresidigt skärmtak över entrén, och däröver tre välvda, småspröjsade fönster med pilastrar emellan. Frontonen är dekorerad med solstrålar och texten "Tabernaklet". Från husgaveln går ett staket med vitmålad grind i höjd med entrén.
interiör, religion, kyrka, pelare, grav, port, fotografi, photograph
Skadad puts på pelare, Sankt Nicolai kyrka 2023
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.