In på 1900-talet var Vistvägen det större stråk som anlöpte Linköping söderifrån. Vägens passage över Tinnebäcken utgjordes en längre tid av bildens stenbro och trots brons centrala betydelse för staden är den sällan avbildad. Därför är det tillfredsställande att kunna visa denna, om än suddiga, bild från omkring 1920. Som hjälp till orientering kan sägas att bilden togs mot staden och att det numera rivna stenhuset i bakgrunden låg i hörnet Linnégatan-Snickaregatan.
Från 299 kr
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
En präktig gädda blev det för Sigurd Hallin denna soliga sommardag 1918. Här är han precis hemkommen till morbrodern Emil Durling i Strömmen som passar på att föreviga tillfället.
Samövningar med F 1 i Västerås och arméfälttjänstövningar i Gästrikland sept-okt 1936. För den enskilde soldaten har koktrossen och dess verksamhet stor betydelse. Trosschefen, nybefordrade furiren Södergren passar kittlarna. Fotot är en gåva av Tage Södergren.
Karin Larsson passar de väl påbyltade barnen Stina, Olle och Kerstin i Albäck. I bakgrunden syns ett halvfärdigt hus på gjuten grund, timmerstomme med laxade hörn och sticketak (pärt).
Åby camping i Mölndal tar emot sina första campare, år 1984. "Fyra norrmän blev de första att slå upp tältpinnarna vid Åby nya camping. Vad passar bättre än att en norrman fotograferade?" För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vykort, "Halmstad Utställningen." visade entrén med tre högsmala valv. Halmstadsutställningen 1929 ägde rum 20 juni–5 augusti och invigdes av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades på initiativ av Halmstads hantverks- och industriförening i syfte att visa upp vad Halland hade att erbjuda inom hantverk, industri och konst. Utställningsområdet byggdes upp kring Högre Allmänna Läroverket som en ny trästad och arkitekt var Uno Forthmeiier. Läroverkets salar användes för utställningar. På annexets vindsvåning visades den moderna halländsk konsten och de sex deltagande konstnärerna bildade därefter Halmstadgruppen. Nöjesfält och utskänkningsställen fanns på området som kvällstid lystes upp av 5000 lampor. Stadsträdgårdsmästaren Gunnar Svensson hade anlagt grönområden och rabatter. Staden passade också på att marknadsföra sig som en badort tillsammans med Tylösand för att locka turister.
Britt-Marie Severinsson med taxen Pyret i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Britt-Marie Severinsson stör vi då hon håller på att lasta in varor i bilen på parkeringsplatsen vid den gamla parken. Taxen Pyret stirrar förvånat på oss, men vi dristar oss till att fråga i alla fall. – Jag bor faktiskt i Lindome och brukar handla där, men idag var jag i Kållered i annat ärende och passade på att veckohandla här. Jag tyckte det var bra och är nöjd med dagens inköp." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Även detta år var det barmark vid nyår och Anderse Per Olsson passar på att köra ut släke på åkern på självaste nyårsdagen! Här skall han dock knappast lägga av släken, det är vall, så han skall nog vidare till en plöjd åker. Per var troligen varm om fötterna, för han har tagit av sig stövlarna!
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Ledigt klädda män sitter tillsammans mellan stenblock. En av dem passar vidare en lapp till en annan, han håller även i en kompass. I bakgrunden syns en av männen se in i ett papper. En av männen i gruppen har sveriges statsvapen på sin jacka.
'Vy med hus på avstånd, i förgrunden kärr. :: :: Plåten låg i pappask tillsammans med 2 olika kuvert med texterna: ''Katrineholm samskola.'' resp. ''Från Stratiotes-kärret, Rosendala. 5 plåtar. Den 11 juli 1906.'' Är troligtvis den senare texten som passar in på plåten. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5416:1-15.'
'Vy med kärr i förgrunden. :: :: Plåten låg i pappask tillsammans med 2 olika kuvert med texterna: ''Katrineholm samskola.'' resp. ''Från Stratiotes-kärret, Rosendala. 5 plåtar. Den 11 juli 1906.'' Är troligtvis den senare texten som passar in på plåten. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5416:1-15.'
Linköpings Bicycleklubb har företagit en utfärd till Motala och här passar man på att träffa några av stadens "hjulmän" i Gästisparken. Enligt påskrift var vid tiden för bilden Wilhelm Rolén klubbens ordförande, Jean Brobeck dess vice ordförande och Gustaf Neuman föreningens sekreterare. Vi får förmoda att dessa herrar återfinns bland cyklisterna. Tiden är 1890-talets första hälft.
Två kvinnor, Lisbert Andersson och Kyllan Lageklöv, sitter på en bänk på Lerbrännaregatans innegård, 1960-tal. De passar på att handarbeta när barnen leker. Till vänster står ett barn. Kvinnorna är bekanta till fotografen Astrid. Familjen Garthman flyttade till Lerbrännargatan 1C, 1960-09-01.
Porträtt Christina Reuterswärd, familjärt kallad Stina. Född i Örebro 1884 som dotter till överste Wilhelm Reuterswärd och hustrun Carolina Robson. År 1890 utsågs fadern till chef över Första livgrenadjärregementet i Linköping och med anledning av detta inflyttade familjen året därpå till staden. Passande nog kom de att bosätta sig i det så kallade Överstehuset invid Järnvägsgatan. Tiden för porträttet är 1910 och inom kort ska hennes liv ta form. Hösten 1912 flyttade hon till Stockholm och i stadens högborgliga sällskapsliv kom hon att möta kronprinsessan Margareta. Bland annat fick hon då den anmärkningsvärda frågan om hon tyckte om att spela hockey. Christinas svar ger en tidsbild som kan förtjäna att bli räddad från glömska: "Nej inte alls. Jag spelade hockey i Linköping med pojkarna Uggla och andra men de var lite hårdhänta och mycket skickliga, så jag tyckte inte om spelet". Hennes rättframma svar speglade rimligtvis en personlighet som passade kronprinsessan, ty inom kort erbjöd hon Christina att bli hennes hovfröken. Detta kom att bli starten på en lång tid vid hovet. Christina kom efter Margaretas plötsliga död 1920 att ta tjänst vid prinsessan Ingrids hov, följt av samma tjänst för kronprinsessan, sedermera drottning, Louise. Sammantaget gav det henne ett spännande liv fyllt med intressanta möten och resor världen över. Christia Reusterswärd fick inte bara ett fascinerande liv, utan även ett långt sådant. Hon avled som ogift 1969. Hon var då skriven på Kommendörsgatan.
Besök vid Galtabäcksbåten i Tvååker vid utgrävningen 1928. Skeppet var ett fraktskepp, en knarr, och daterades senare till cirka år 1195. Det var lantbrukaren och före detta sjömannen Oswald Styrlander som fann båten, benämnt Galtabäck I, i en åker när han på våren 1928 grävde ett dike i närheten av Galtabäcken, vid havsviken Lerjan. Redan tidigare hade ett annat skepp hittats, ca 250 meter därifrån, kallat Galtabäck II, vilket man då också passade på att delvis gräva ut och undersöka, men lät ligga kvar. År 1998 gjordes ett nytt utgrävningsschakt av det skeppet. Lämningarna av Galtabäck I kan beskådas på Båtmuseet i Galtabäcks hamn. På bilden står direktör Alfred Wallberg i bildens mitt vid skjulet; nr 2 från vänster är ingenjör Gillis Olsson som sedan konserverade båten; nr 3 är byggmästare Adolf Tell; fr v vid skeppets högra sida står ingenjör ivan Pettersson, antikvarie G Hallström, intendent Albert Sandklef vid Varbergs museum, indentent Erik Sallvén vid Halmstads museum, okänd, kassör A. Lagergren samt längst till höger kyrkoherden och arkeologen Victor Ewald. (Se VMA6340:5)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.