Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Två Systrars kapell i Norrliden Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor.
En så kallad kaka som sätts för hålet till degeln eller vannan när man inte arbetar.
Målning i Två systrars kapell Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund i Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Ölandsbron, gjutning av vägbana. TV-nytt och Barometern rapporterar.
Utsikt över Kvarnholmen från högsta punkten på Ångkvarnen, Kalmar.
Den 30 september 1972 invigde dåvarande kronprins Carl Gustaf Ölandsbron på kalmarsidan. Bengt Norling, kommunikationsminister, Stockholm Sven-Göran Olhede, generaldirektör, Stockholm
Sista färjeturen mellan Kalmar och Färjestaden. Kalmarsund VII är en bil- och passagerarfärja som trafikerade sträckan mellan Färjestaden på Öland och Kalmar på fastlandet, innan Ölandsbron öppnades 1972. Kalmarsund VII byggdes 1963 på Kalmar varv. Hon var utrustad med en sjucylindrig Nohabdiesel och KaMeWa-propellrar. Hon fungerade som bil- och passagerarfärja fram till 1972, då hon seglade som absolut sista färja när Ölandsbron öppnades.
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Verkstadsab. OGO. 1980-03-11. Kalmar för Dagens Industri, Marianne Sterner. Svetsrobot tillverkad i Torsås.
Stenvalvbron till Ängö. 1970 utsågs Kalmar till Årets stad av tidningen Expressen och Kvarnholmen fick gågator.
Ottenby kungsgård var under 1540-talet en by med 19 kronogårdar. Det äldsta skriftliga belägget härrör från 1282. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-92. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyreslsen.)
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Två Systrars kapell. Kyrkan som invigdes 25 februari 1984 av biskop Sven Lindegård, är ritad av arkitekt Anders Berglund , Värnamo. Det åttakantiga kyrkorummet med högt sittande fönster för tankarna till Kalmarkustens försvarskyrkor. De kvarvarande rundkyrkorna i Hagby och Voxtorp har varit inspirationskällor till kyrkans arkitektur. Kyrkan har fått sitt namn efter systrarna Marta och Maria i Betania. Konstnärinnan Eva Spångberg har utformat relieferna av de båda systrarna på kyrkans norra vägg. I klocktornet med sin pyramidformade huv finns ett klockspel omfattande 37 klockor.
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen.
Lärarinnan Stina Berminges dockmöbler som hon gjort med framlidne maken och med Jan Ohlsson.
AB Bigso, Nybro. Tillverkare av kontorsmateriel, grundat 1963 Råmaterial som företaget använder vid tillverkningen av sina produkter.
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyreslen)
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.