På Sjövikstation stårTenderloket är VGJ lok 19 levererat av NOHAB 1910. Axelföljden var 1C-2. Efter förstatligandet fick loket SJ L16p 3127. Det skrotades 1958. Samt personvagnar var av den till höger på bilden har en Lanternin
Från 299 kr
Lusthuset, på en holme i sjön, mittför huvudbyggnaden. . I det inre takmålningar av Taraval. Åttakantigt trähus med topptak med lanternin. Flöjel med init. C. P. Väggar vita, svart papptak.
Lusthuset, på en holme i sjön, mittför huvudbyggningen. I det inre takmålningar av Taraval. Åttakantigt trähus med topptak med lanternin. Flöjel med init. C. P. Väggar vita, svat papptak.
En uniformsklädd hemvärnssoldat står på ett podium på stortorget i Karlskrona och pratar i en mikrofon, vilken är fäst på ett stativ. Podiet är inklätt med tyg. I bakgrunden skymtar Trefaldighetskyrkans kupol och lanternin.
Fotodokumentation på Marinbasen i Karlskrona. Förrådshus, Kansligatan, byggdes i början av 1780-talet. En lanternin på taket som fungerat som signalplattform för optisk telegraf för att hålla kontakt med Kungsholmen och Drottningskär.
Statens Järnvägar, SJ W3t 4003 ånglok. Två överföringsvagnar med spårvidden 1067 mm håller upp en överföringsvagn (spårvidd 1435 mm) modell Q37 som är lastad med en äldre tredje klass personvagn Co, LJ nr 1 med lanternin. Vagnen skulle skickas från Kristianstad till Ronneby för ombyggnad till hjälpvagn.
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Istorps kyrka i Marks kommun sedd från sydväst. Kyrkan har troligen ett medeltida ursprung men byggdes om och till år 1734. Idag präglas exteriören till stor del av ombyggnaderna under 1800-talets första hälft. Kyrktornet i väster uppfördes 1805 och murades om 1841 då det försågs med nuvarande lanternin.
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
Söraby kyrka, Rottne. Kyrkan i Söraby uppfördes 1780-1781. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.