Håby 265:1
Från 299 kr
Munkedal
Torp i Håby
Håby 317
Foss 294:1
Ronneby brunn
Ronneby 112:1
Runorna, och rimligtvis även futharken, skapades troligen under de två första århundradena efter Kristus och har troligen påverkats av både det romerska och det grekiska alfabetet. Det finns en mängd olika teorier kring runornas uppkomst, och någon absolut säker teori är antagligen svår att fastställa. Vad man vet är att runorna uppkom bland germanstammar på kontinenten. Uppkomsten tycks vara starkt knuten till den ökade kontakt som germanerna hade med Romarriket runt år 0 och den folkvandringsperiod som följde. De äldsta runfynden har daterats till ungefär 150 e.Kr. till 200 e.Kr. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Porträtt av småskolelärare Berta Ågren. Det första avtrycket som lärare, inom ramen för denna uppgift, noteras 1881. Nämnda år inflyttade Berta från födelsestaden Skänninge till Vårdnäs socken, för att där ta tjänst som så kallad ersättningslärarinna vid skolhuset i Sätra. Året därpå flyttade hon till Linköpings landsförsamling Sankt Lars för nytt uppdrag i skolhuset Sätersholm i Mörtlösa. Här torde hon funnit sig väl, ty hon blev skolan trogen i 25 år. Inför höstterminens start 1907 bröt hon emellertid upp och kom under sina sista tio år som lärare att vara knuten till skolhuset Britenborg i Tannefors.
Emma Wirström var från åtminstone 1858 verksam som lärare vid Linköpings så kallade Enskilda flickskolan, som vid tiden var att betrakta som en ren slöjdskola. Från 1861 var hon istället knuten till stadens allmänna flickskola i hörnet av S:t Larsgatan-Drottninggatan och som under 1860-talet kom att reformeras med fastställda kursplaner med en rad ämnen såsom historia, geografi, naturlära och geometri. Enligt källorna kom Emma att kvarstå som lärare till hög ålder. Först 1905 anges hon varande före detta lärare, då närmare 75 år fyllda. Fotografiet visar henne under något av 1880-talets år.
Vy över dåv. Röda Korsets sjukhem (Linneahemmet) , nuv. Öjaby herrgård. I början av 1900-talet användes herrgården som ett vilohem för arbetande mödrar med många barn, där de fick lite semester från barn och hem i den vackra herrgårdsmiljön med naturen inpå knuten. Röda Korset fick sedan herrgården med nuvarande hus och befintlig mark som en gåva 1950. Röda Korset har under årtiondena erbjudit ett vilohem för nyförlösta mödrar men herrgården har även nyttjats som kursgård och för äldrevård. 2002 köptes anläggningen upp för att användas till konferensverksamhet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.