fotografi, vykort
Från 299 kr
fotografi
Jönköpings telefonstation. Östra Storgatan 9 (fastigheten med takfästet). Stationen flyttade 1882 från gamla Rådhuset till Östra Storg. 25. Härifrån flyttades stationen 1892 till Östra Storg. 9, där den kvarblev till år 1909.
Samling av soldater, hemvärnsmän och lottor på stortorget i Karlskrona. Folket står i en kvadrat, med civila människor bakom samt gåendes på torget. Folksamlingen står uppställda utanför rådhuset. I bakgrunden syns det gamla posthuset samt vattenborgen.
Man ser "Spanåsliden" även "Smed-Kalles lid" eller "Järnhandelsliden" som gick uppfrån Kvarnbygatan och in i Roten F. Till vänster Kvarnbygatan 27 (Johanssons järnhandel) och till höger Kvarnbygatan 29 (gamla rådhuset), 1900-1930-tal.
Droska på Storgatan. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationer hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Vykort med motiv över Gamla torget i Norrköping. Tiden är omkring 1895. Stadens äldsta torg, med Gamle bros (Järnbron) passage över strömmen, det gamla rådhuset och landskyrkan Sankt Johannes i den omedelbara omgivningen tros platsen varit central mötes och handelsplats redan under medeltiden. Själva namnet är belagt tidigast 1728.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Norrköpings gamla rådhus, populärt kallad "Smörasken", började uppföras 1724 men stod inte helt färdig förrän 1734. Trots att byggnaden redan vid invigningen ansågs för liten kom den att i mer än ett och ett halvt sekel tjäna som stadens rättsliga och administrativa centrum. Den två våningar höga stenbyggnaden inrymde förutom rådhus- och kämnärsrätterna (underdomstol) även sjumanskammare, kansli och arkiv, dessutom stadsvaktens rustkammare och den obligatoriska stadskällaren. Till höger om Rådhuset ses Ekbohmska gården, bostad åt justitieborgmästare Jacob Ekbohm men även interimt rådhus vid byggandet av gamla rådhuset samt konungaresidens vid riksdagarna åren 1759 och 1800. Bild från 1800-talets sista år.
"Lagafontänen" på Stortorget i Laholm skapad av John Lundqvist 1933. Detta är Laholms äldsta offentliga konstverk. Dess originalpump var i bruk fram till 2025, men då fick fontänen ett nytt "hjärta". Bakom fontänen står cyklar parkerade bland de fyra träden. Vid Storgatan ligger gamla rådhuset till vänster och ett apotek. En "folkabubbla" står parkerad till vänster. Förlag: "Einar Lindgrens Bokhandel, Laholm.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
Interiör från Gamla kronohäktet i Norrköping omkring 1912. Byggnaden fick svåra sättskador vid uppförandet av det intilliggande Rådhuset, vilket fick till följd att delar av byggnaden fick rivas. Huset uppfördes ursprungligen mellan åren 1860 - 1862 för att fungera som tingshus och kronohäkte. Efter renovering kom huset att inrymma Apoteket Kronan. Numera ligger Galleri Kronan här.
Droskstationen vid S:t Larstorget, mellan sparbankshuset och S:t Larskyrkan. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationer hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.