Interiör från köket i huvudbyggnaden på en gård i Tribäck.. Det är inrett med en stor spismur med bakugn. Spisstolpen är klädd med brokigt papper. Till höger synst förstugan. Köket ligger mitt i huset, bakom förstugan, samt har en utgång även på baksidan, mot trädgården.
Från 299 kr
Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)
bod, kakelugn, rivning, dörr, bagarstuga, kammare, vind, kök, gästgivargård, murstock, interiör
Kaga kyrka. Runsignum Ög 103, Kaga sn, Ög 102
Flygeln: brygghus och bagarstuga. Vitfärgat bjälktak. Väggar med påklistrat papper, limmat gråblått. Vid fönsterväggen ett väggfast långt bakbord. I kammaren t.h. en stor rörspis. I förstugan vita timmerväggar samt bjälktak.
Mangårdsbyggningen, uppförd 1842, av byggmästare Jonas Cronlund. Nattstuvan [nattstugan] en trappa upp med välvt tak och öppen spis; kammare också med välvt tak, likaså förstugan där. I röstet på vinden ritat med krita: 1842. Planritning finns.
Huvudbyggningen i bottenvåningen på Kärrstorp. Kolonnugn i rummet t.v om förstugan. Sockeln marmorerad i blått. Plinten med blå dekor på vitt kakel. Kolonn med dekor i grönt, gult och blått på grönt kakel. Nisch med träfoder.
Spis i rummet till höger i förstugan, murad, vitlimmad. På spisens bröst en inmurad sköldformig platta av brunmålad sten. På plattan är klistrat ett vapen av papper i grå färger, troligen slitet.
Fröjereds socken. Sventorps herrgård, väggdekoration i stora förstugan. Svenstorp, gods, huvudbyggnad av timmer i en våning under brutet tak är uppförd ca 1790. Flera rum har bevarade ursprungliga inredningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=320746
Fröjereds socken. Sventorps herrgård, målad väggdekor i stora förstugan. Svenstorp, gods, huvudbyggnad av timmer i en våning under brutet tak är uppförd ca 1790. Flera rum har bevarade ursprungliga inredningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=320746
Östra förstugan på huvudvåningen med dörr till Lönntrappan till vänster och Lilla trappan till höger. Taklykta med blåst glaskupa och metallbeslag med plats för ett ljus. Gunnebo slott 1930-tal.
Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.
Gamla bruksherrgården från landsvägen. Nu bebodd av kraftstationens personal. Planen har stor sal i mitten bakom förstugan, till vänster kök och. kammare, till höger två kamrar. Denna indelning numera dock delvis förändrad genom moderna innerväggar. I salen en gammal öppen spis av barocktyp.
Fröjereds socken. Svenstorps herrgård, målad väggdekoration i stora förstugan i huvudbyggnaden. Svenstorp, gods, huvudbyggnad av timmer i en våning under brutet tak är uppförd ca 1790. Flera rum har bevarade ursprungliga inredningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=320746
Kvarnfallet 31, röda huset, G-3, hösten 1994. Interiör från Röda husets undervåning. Bilden visar del av förstugan och trappan till övervåningen. Ornerade pilastrar var vanligt förekommande inom den s.k schweizerstilen som i Sverige uppfattades som urnordisk och därför gärna efterliknades i arkitekturen. Man trodde att stilens former uttalade ett nordiskt arv vilket eftersöktes under 1800-talet. En dörr har tidigare funnits för trappuppgången.
Nuvarande rektorsgården. Ett hörn av den forna apotekssalen, det vill säga det rum där försäljningen skedde. Målad dekoration av J. Jonsson omkring 1800. Klarblå fält med vita hörnornament och lister som skulle förena dem. Runt fälten en smal brun list. För övrigt gult. Kakelugnsformat skåp, marmorerat i cremegult och grått. I förstugan härutanför även målning av målaren Jonsson, vacker marmorering i vitt, grönt och brunt.
gästgivargård, stänkmålning, bagarstuga, dekorationsmålning, kammare, interiör, rivning, ladugård, sal
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.