Vykort med motiv över Vängåvan, Stora torget, Kyrkan, Turisthyddan, Tivoli, Hamnen, Allmänna läroverket för gossar och Elementärskolan för flickor i Sundsvall.
Från 299 kr
Vykort med motiv över Vängåvan, Stora torget, Gustav Adolfskyrka, Turisthyddan, Tivoli, Hamnen, Allmänna läroverket för gossar och Elementärskolan för flickor i Sundsvall.
Lärare och elever vid elementarskolan för flickor fr.o.m. hösten 1893 t.o.m. vårterminen 1896. Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. Fru Amelia Von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m. Fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m. Först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter kamrern Wallinder, Mösseberg. Elever: Klass VI: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. Klass V: Ingrid Kilander, Rosa Forss, Hilma Ericson, Inez Hansson.
Nybroplan 1904. Arkitekt Lars Kellman var verksam i Borås 1891-1924. Under denna tid präglade han stadens miljöer. Bland mycket annat ritade han Borås Tidnings hus vid Nybroplan. Bakom syns Carolikyrkans pampiga torn och framför den ligger sockenstugan. Man kan även se en bit av Borås stads folkskola bakom BT-huset. Gatan förbi skolhuset heter Skolgatan än idag. Huset som sticker upp med sin gavelspets är Elementarskolan för gossar - föregångare till läroverket på Bäckäng (Bäckängsgymnasiet).
Porträtt av Johan August Söderlund. Född i småländska Hagby 1854 och där uppvuxen under synnerligen enkla förhållanden. Fadern anges enligt tidens uttryck varit inhyses backstugusittare. Någon måste uppmärksammat sonens begåvning för han erbjöds studier i Kalmar folkskola följt av Elementarskolan och fortsättningsvis vid Lunds universitet. Prästvigd år 1881 erbjöds han en första tjänst som adjunkt i Törnevalla men flyttade redan samma år till Linköping för samma tjänst i Domkyrkoförsamling. Parallellt även föreståndare för Ljungstedtska friskolan och från 1890 en av länets folkskoleinspektörer. Från 1885 var han gift med Vendla Maria Margareta Cnattingius.
Skolor. Lärare och elever vid elementarskolan fr.o.m. höstterminen 1893 t.o.m. vårterminen 1896? Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna Fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. fru Amelia von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m., fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m., först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter badkamrern Vallinder, Mösseberg. Magister J.A. Fast, lärare i matematik, naturkunnighet och geografi i de högre klasserna samt kristendom i 1:a klassen. Elever: i VI klassen: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. IV klassen: Ingrid Kilander, Olga Forss, Hilma Ericson och Inez Hanson.
Själanderska flickskolan. Karolina Själander hade 1874 övertagit ansvaret för Elsa Borgs flickskola. 1877-78 uppförde hon skolhuset för egna medel. Översta våningen hade Karolina Själander sin bostad. Där inreddes 1924 även skolkökslokaler och slöjdsal. På 1930-talet en teckningssal och en läkarmottagning i bottenvåningen. 1879 hade även Clara Lindhs flickskola övertagits av Karolina Själander och kallades Förenade Elementarskolan för flickor. 1882 ändrades namnet till Högre flickskolan i Gefle. Under studierektorn Oskar Fyhrvalls tid anordnades vid några tillfällen studentkurser då eleverna fick avlägga studentexamen som privatister vid läroverket. 1915 såldes skolhuset till Gävle stad och ansvaret för skolverksamheten överlämnades till Anna Åkerberg. 1933 blev skolan kommunal flickskola.
Bilden är från Svensk Läraretidning 1903, där dr Bergman deltagit i ett stort lärarmöte. Sannolikt folkskolinspektören, mm, dr Carl Gustaf Bergman, med text ur Svenskt Porträttgalleri: "F. i Stenkumla, Gotl. län, 1840«/4. Student i Uppsala 1860; fil. kand. 1867; fil. dokt. 1869. Adj. o. hufvudlär. i fysik o. kemi vid Nya elementarskolan i Stockholm 1868 â 71; studierektor vid Beskowska skolan därstädes 1871 â 88; ledamot af Folkskoleöfverstyrelsen 1880 â 1887; folkskoleinspektör i Sthlm fr. 1888. Ledamot af Riksdagens 2:a kammare 1888â90." Avled 1905.
Bilden är från Svensk Läraretidning 1903, där dr Bergman deltagit i ett stort lärarmöte. Sannolikt folkskolinspektören, mm, dr Carl Gustaf Bergman, med text ur Svenskt Porträttgalleri: "F. i Stenkumla, Gotl. län, 1840«/4. Student i Uppsala 1860; fil. kand. 1867; fil. dokt. 1869. Adj. o. hufvudlär. i fysik o. kemi vid Nya elementarskolan i Stockholm 1868 — 71; studierektor vid Beskowska skolan därstädes 1871 — 88; ledamot af Folkskoleöfverstyrelsen 1880 — 1887; folkskoleinspektör i Sthlm fr. 1888. Ledamot af Riksdagens 2:a kammare 1888—90." Avled 1905.
Elementarskolan i Trelleborg, firandet av Gustaf Adolfsfesten 1894, Södra skolgården med rektor, lärare och elever, foto fr. N mot S. den (6nov 1894?) i fonden hamnen. Skolgården begränsas av ett träplank, med portgrind. Till höger Rektor Sjövalls hönshus vid planket, därintill ett boketräd(Fagus) Husen: från vänster 1: Skolans hemlighus (under skiffertak) sammanbyggt med 2: Rektor Sjövalls tvättstuga, m duvslag på taket. 3: Skräddare Ant. Nilssons hus 1-vån. med 1st. skorsten, bel. Å tomt nr. 19 (59B) inom kv. Herkules. 4: Tryckarehusen 2 våningsbyggn. Uppf. Av boktryckarna Sandberg och Jönsson å tomt nr 20 (61B) inom kv. Herkules. Äldre personer från vänster: 1: Rektor Hjalmar Sjövall, fil dr 2: Kollega Elof ,fil dr 3: Kollega John Smith, fil dr 4: Kollega Alexander Rydberg, pastor 5: Flickskolelärarinnan fröken Charlotte Jönsson i spetssammetshatt (nackhatt) 6:Lärarinnan fröken Mimmi Rosqvist i bred hatt med sidenband 7: Lärarinnan Emmy Ohklander dotter av Framför det förstnämnda huset, synas den med halm vinterinklädda träpumpen 5146 Axel Andersson.
Elementarskolan i Trelleborg, firandet av Gustaf Adolfsfesten 1894, Södra skolgården med rektor, lärare och elever, foto fr. N mot S. den (6nov 1894?) i fonden hamnen. Skolgården begränsas av ett träplank, med portgrind. Till höger Rektor Sjövalls hönshus vid planket, därintill ett boketräd(Fagus) Husen: från vänster 1: Skolans hemlighus (under skiffertak) sammanbyggt med 2: ”Rektor Sjövalls tvättstuga”, m duvslag på taket. 3: ”Skräddare Ant. Nilssons hus” 1-vån. med 1st. skorsten, bel. Å tomt nr. 19 (59B) inom kv. Herkules. 4: ”Tryckarehusen” 2 våningsbyggn. Uppf. Av boktryckarna Sandberg och Jönsson å tomt nr 20 (61B) inom kv. Herkules. Äldre personer från vänster: 1: Rektor Hjalmar Sjövall, fil dr 2: Kollega Elof ,fil dr 3: Kollega John Smith, fil dr 4: Kollega Alexander Rydberg, pastor 5: Flickskolelärarinnan fröken Charlotte Jönsson i spetssammetshatt (nackhatt) 6:Lärarinnan fröken Mimmi Rosqvist i bred hatt med sidenband 7: Lärarinnan Emmy Ohklander dotter av Framför det förstnämnda huset, synas den med halm vinterinklädda träpumpen 5146 Axel Andersson.
Majkarnevalen i Linköping år 1951 på Stora torget i Linköping. Man ser Folkungabrunnen till vänster i bild. Om Majkarnevalen: I slutet av 1800-talet åkte ett gäng musicerande ungdomar genom Linköping med oxdragen vagn. Det blev starten för det som senare kallades Majkarnevalen. Gymnasieelever från Linköping klädde ut sig och åkte genom stan på flak runt första maj, de drev gärna med sin nutidshistoria, politik och kändisar. Programmen såldes av de så kallade Majgubbarna. Musiken kom från Bonnkapälle, vilka man kan höra vid festliga tillfällen idag. Det började med ett gäng ungdomar från Högre Elementarskolan som klämde in sig mellan bidrag 7 och 8 i Majkarnevalen. Detta gör att det än idag står 7 ½ på ryggen på de som spelar i Bonnkapälle. Bonnkapälle är idag en av Sveriges äldsta orkestrar. Föreningen bygger på mottot En gång kapällist, alltid kapällist. Den sista Majkarnevalen hölls år 1996, festivalen hade då funnits i 136 år, oxar hade bytts mot traktorflak. Det inkom klagomål eftersom karnevalen innehöll fylla, ärtrör, smällar och annat, sponsorerna gav vika. Linköping hade år 1996 utvecklats till en stark studentstad, och Majkarnevalen fick konkurrens av Studentorkesterfestivalen, som finns kvar än idag. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.