Huvudbyggningen.Tvåvånings hus, byggt 1868. Panelat och rödmålat. Sexdelat plan. Äldre huset brunnet.
Från 299 kr
Huvudbyggningen mot gårdsplanen.Tvåvånings hus, byggt 1868. Panelat och rödmålat. Mordern veranda. Sexdelat plan. Äldre huset brunnet.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Annestorp 6:20. Hus nr: 570A2035. Övrigt: brunnet.
Masse var nog lite imponerad av den nya ladugården och tog många bilder. Här ser vi den nya ladugårdsvinkeln. Kvar av de gamla byggnaderna stod bara en vedbod i resvirke med faltak, vedtravar syns t h, liksom en sågbock och en del sågad ved. Ett brunnshus med toppigt tak pryder gården. En vässten står vid tunen, inte långt ifrån brunnen.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Stora Lindåsen 2:18. "Lindåsgården". Brygghuset vid brunnen byggdes 1908, varför kortet måste vara taget tidigare. Fr.v: 1. Johannes Eriksson, född 1838. Nämndeman 2. 3. Maja Stina Eriksson, född 1843. Hustru 4. 5. 6. Matilda, född 1875, dotter 7. Otto, född 1873 8. August (?), född 1879 Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Att ha vatten var ett överlevnadsvillkor och på det stundtals mycket torra Gotland grävdes ofta många brunnar på en gård. När vattnet sinade vid torrväder, grävde man ofta en ny brunn i hopp om att hitta vatten där. Brunnen täcktes på olika sätt, ofta av ett litet "hus" som här, där man hade lucka i ena takfallet. Väggarna var här byggda av plank och sinkade ihop i hörnen. Många gånger var de små brunnsholkarna välarbetade och av olika konstruktioner. Äldre brunnar kunde vara täckta av stenhällar med ett hugget hål i. Det var viktigt att brunnen var täckt, så varken människor, djur eller skräp föll däri. Här har Masse lagt fram brunnsstaken, där man hängde spannet i klykan. Riktigt fina brunnsstakar var självvuxna.
Svenna-Pers stuga från sydöst. T.v Per Johan Seger. Invid stenmuren t.h. syns brunnen med en vattenhink på brunnskaret. Byggnaden var inredd med stuga, förstugam förstugekammare (förr bod och på sistone apterad till kök) samt på andra sidan därom ett brädskjul, avsett till ved och förvaring av diverse. Bland den utanför stående lösegendomen märks främst en dragkärra (utan hjul), en läm, kar, kistor och lårar.
Kadettskolan 1950. Skolchef: Ryttmästare Bengt Ljungquist. 2:a raden från vänster: Mats Brunner, Magnus Forsell, Cissi Forsell, Sven Kjällberg, Ulla Kjällberg, Hans Runstedt, Erik Hedenstierna, Karin Hedenstierna, Gösta Streiffert.
Intresserad åskådare vid kapplöpningarna på K 3 Skövde , söder kasernen. Fänrik Mats Brunner, ryttmästaren Gunnar Schild och ryttmästaren i reserven Hans Helge Rasmussen, den senare mycket duktig hoppningsryttare.
Vid kapplöpningsbanan. Från vänster: Löjtn Bengt Wretlind, löjtn Stig Aaby-Ericsson, ryttm Gunnar Schildt, ryttm K 3 reserv Hans Helge Rasmussen, fänrik Mats Brunner.
S:t Anne gärde, Öster i Växjö. 1954.
Personal på Nordwinfabriken i Brunne 1978.
"Knäcken" eller "Knäckakrogen" mitt för nerfartsvägen till Pataholms köping. När forbönderna for från Kalmar hem åt Dasebygden (dasar = timmerkörare) tog de sig först en sup vid Galgkrogen, sedan i Ryssby krog och så i "Knäcken" - då var di knäckte - sist i Staby krog "om di stog". En urmakare Möller, son till sista gästgivaren lade ner rörelsen där, han var far till Möller i Njutemåla och handlanden Möller vid Pata. Möller byggde det nuvarande huset omkring 1880. På urtavlan å klockan står: E. MÖLLER. BETEL" Den äldre byggnaden låg i vinkel, till vänster. Vid vägen diverse skjul. Brunnen nere i korset kallas "Knäckabrunnen". (Hofrén)
Här ser vi manbyggnaden från gården bakom ett litet spinkigt spjälstaket med grind-likt staket, se stigen! Huset har en vardagsingång via en tillbyggd köksfarstu. Taket är täckt med papp på för tiden modernt vis med lodstående vådor. En källarvåning utan sockel kan tyda på att huset är höjt. Ett brunnshus syns t v, det verkar som någon form av byggnad över brunnen var ganska vanlig i Lau för 100 år sedan. T h ser det ut att vara vedbacke. Är hundkojan använd eller skall den bli ved?
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.