Hofors Herrgård; södra fasaden. Brukspatron Per Eriksson född 1851. Blev chef för Hofors 1889. Hedvig Ulfsparre född 1877 började samla textilier när hon kom till Hofors Herrgård. Hennes syster Charlotte Ulfsparre och hunden Hektor
Från 299 kr
Brukspatron August Lundeberg, född 1849 i Valbo, död 1944. Brittgården, Kungsbäcksvägen 11, Gävle. Drev Oslättfors bruk och inom politiken i Hille, även ett antal olika bolagstyrelser, bland annat iSvenska Handelsbanken. Källor: W Lindeberg "Gävle - Ett porträttgalleri" (1924). Från Gästrikland 1980 (sid 101-111). Vem är det: Svensk biografisk handbok / 1943
Lasarettet i Gävle, invigt år 1887. Byggnaden ritades av Axel Kumlien och byggdes väster om staden där Carlsborgs värdshus legat. Brukspatron Theodor Söderhjelm på Tolvfors bruk skänkte mark till park och läkarvilla. Lasarettet blev en kompromiss mellan korridor- och paviljongsystem i en tvåvåningsbyggnad med trevånigt mittparti och två flyglar som rymde 120 sängplatser.
En kvinna i mörk sidenklänning med vit krage. I halsgropen syns en brosch och i håret en ljus hårklädsel. Hon sitter med en stickning i knäet. På armen har hon en stickad sypåse. Knäbild, halvprofil. Ateljéfoto. Fru Ottiliana (Ottil) Aschan, född Wrede af Elimä (1816-1901) (?). Gift med brukspatron Carl Aschan, Karlsjö bruk m.m. (Samma namn som Alb24-044).
Vy mot Finspångs slott i dis. I förgrunden den smäckra järnvägsbron över Skutbosjön som tillkom i samband med järnvägsbygget mellan Finspång och Pålsboda under 1870-talet. Konstruktör för järnvägslinjen inklusive bron var mångsysslaren Claes Adelsköld. I broräcket återkommer beställarens initialer i relief, brukspatron Carl Ekman.
Interiör från Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade då nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. På väggen i blickfånget hänger ett porträtt av brukspatron Johan Victorin, som från år 1705 inledde 200 år av släktens ägande av godset. En manifestation av detta ses på spisen i form av ett ordstäv i latin.
Brukspatron Gustaf Westerblad föddes i Västerås 1806 och var från 1837 gift med Emma Ulrica Godenius, bördig från Gagnef. Makarna inflyttade till Östergötland 1846 och kom i länet att arrendera Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Här ser vi Westerblad avporträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1867.
Schebo schatullet, samma föremål med öfversta lådan uttagen och ställd lutande mot schatullet. Innehåll: en stor samling toalettföremål i olika utföranden. Etuiet skänkt till Brukspatron August Michaelsson på 1840-talet av Joseph Rodgers & Sons Sheffield. Föremålen är gjorda av stål, framställt av avllonjärn från Schebo Bruk. Den engelska firman köpte till väsentlig del sitt behov av järn från Schebo. Ägare 1936: Ingenjör Carl Michaelsson.
Text på kortets baksida: "Grosshandlaren Erik Koch, f. 10/10 1760 i U-a, son af Borgm. Kommersrådet Michael Koch. Grossh. delegare firm. Michael & Söner. Brukspatron, död 10/10 1808 i U-a. Gift 25/4 1790 mad Maria Catharina Röhe, f. i U-a. 23/9 1772, död i Ua 1837 18/10. Egde Trädgården. 5 döttrar deraf Carolina Cecilia gift m. Borgmästaren i U-a Martin Bagge".
Olof Elfbrink, född 28 september 1773, död 19 oktober 1835. Grosshandlare, skeppsredare, brukspatron, ordförande i borgerskapets 24 äldste, ordförande i handelssocieteten, kommerseråds, ledamot av Sophia Magdalena kyrkoråd. Köpte 1814 Mackmyra Bruk och Valbo Masugn. Porträtt i olja av okänd konstnär. Tillhör Klingberg, Mackmyra
'Bildtext: ''Bild 375. Vattenfallet, vid vilket brukspatron Wenngrens såg och järnverk voro uppförda under 1700-talet.'' Närbild på vattenfallet med trädvegetation ovan. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Kungsgådens herrgård i Ovansjö. Bostad för Per Eriksson och Hedvig Ulfsparre. 1925 köptes Kungsgården av brukspatronen i Hofors, Per Eriksson. Den framstående industrimannen hade ett starkt intresse för jordbruk vilket tog sig i uttryck i anläggningen omkring gården. Efter brukspatron Erikssons död 1928 övergick Kungsgården till fröken Hedvig Ulfsparre. Genom hennes testamente kom egendomen i slutet av 1967 att försäljas till Gävleborgs läns hushållningssällskap. Sällskapet hade sedan 1949 arrenderat åkerjorden och uppfört en studiegård i avsikt att här koncentrera sin kursverksamhet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.