Östergötland. Hanekinds hd. Vists sn. Bjärka - Säby. Vestibulen. Fot. Atelier Jaeger, Sthlm o. Joh. E. Thorin, Åtvidaberg. Se: Svenska Slott o. Herresäten. Ny samling 1932-33. Neg. gåva av E. Lundquists bokförlag. Acc. nr. 150*1935. Ur Herrgårdar och boställen, Östergötland vol 1.
Från 299 kr
Porträtt av Gustaf Pihlgren. Från 1859 gift med Maria Carolina Dahlgren. Makarna kom att föra en märkbart ambulerande tillvaro med boställen i Västerlösa, Ekeby, Gränna, Sjunnaryd, Skeda, Landeryd, Linköping med flera orter. Han avled 1908 bosatt i Ryssby i Koronbergs län. Under åren 1875-1877 ägde makarna Blästad gård söder om Linköping.
Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.
Magnus Adolf Pontin inledde sin långa militära karriär vid Första livgrenadjärregementet i Linköping kort efter sin examen i Uppsala 1824. Han erhöll majors avsked från regementet så sent som 1868. Från 1835 var han gift med Hedvig Charlotta Durling. Makarna kom över åren att arrenderade ett flertal gårdar, varav Sunnanå och Falla i Torpa, Tomta i Svanshals och Saxtorp i Ljung utgör några prov på makarnas boställen. Han avled 1887 efter att ha varit änkling i 15 år.
Askeby prästgård (Borggård) omkring 1910. Vid tiden disponerades bostället av kyrkoherde Christian Lindblom och hustrun Anna, född Sehman, med familj. Upplysningsvis stod sonen Andreas bakom kameran, vid tiden amanuens vid Statens historiska museer och sedermera professor vid Stockholms högskola samt styresman för Nordiska museet. Till höger skymtar kyrkan.
Konstnärinnan Josefina Holmlund i färd med ett landskapsmotiv vid ett besök på prästgården Korsnäs omkring förra sekelskiftet. Bostället disponerades vid tiden av den konstnärligt intresserade och utövande kyrkoherden Gustaf Leonard Lundqvist och dennes maka Jacuette. Möjligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Skolan i Lau låg förr ungefär där sockenmagasinet står idag, de bytte plats 1897. Härifrån gick förr kviarna upp till Bjärges och längs med denna lilla väg låg flera små boställen, varav Per Häglunds lilla gård var den största, se Bild 1019-1026. Det här bulhuset som småskollärarinnan Johanna Nilsson bodde i låg förmodligen här längs Bjärgeskviar, vilket också Masrä-namnet tyder på. Bostadhuset är troligen ett inpanelat bulhus från 1800-talets andra hälft. Huset hade troligen två rum, möjligen med ett litet kök mitt på baksidan. Man ser att huset är välhållet. Småskolan i Lau inrättades 1875 och då anställdes Johanna Nilsson från Fårö, som var utbildad småskollärare. Hon var lärarinna här till 1905.
Enligt påskrift interiör från köket till Åttingstugan under Brokind. Bostället är svår att följa i källorna men uppenbarligen var stugan ännu bebodd eller åtminstone i någon mån brukad när fotografen passerade en sommardag 1904. På den öppna spishällen har någon lagt sin stickning och kaffekoppen tycks inte stått där så länge. I övrigt ger bilden ett ålderdomligt intryck. Närmast till vänster hänger ett redan vid tiden gammaldags besman med svarvad motvikt. Då aldrig någon järnspis blivit installerad står samtliga kokkärl på ben.
fotografi, bilder
Här ser vi sista bostället i Lau på landsvägens högra sida om man färdas mot Garde. Det kom till 1901 när förre kronbåtsmannen Jakob Adrian Vedin "Liten" köpte tomten från Liffride. Båtsman Liten kom från Alskog, var född 1842 och gift 1868 med Anna Christina Lauvall född 1847 från Hallsarve. Deras son Hjalmar Jakobsson född 1875 tog över, gift 1899 med Hilda Elida Ulmstedt född 1880 i Rone. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Lisa Jakobsson född 1907 blev nästa ägare. Hon gifte sig 1933 med fiskaren och sparrisodlaren Elmer Karlsson född 1909 på När. De fick två döttrar. På bilden är bostadshuset 12 år gammalt, men ladugården t h ser äldre ut. Huset är ett för tiden modernt hus i resvirke på källargrund i sten, täckt med liggande panel och spåntak, försett med köksbakbygge med brygghus (?) längst ut. Senare kläddes huset med eternitplattor. Mellan bostadshuset och ladugården står ett dass. Ladugården nybyggdes (?) 1932. Fastigheten nyttjas idag för fritidsändamål.
Någon gång under 1870-talets första hälft förevigade den danskättade fotografen Peder Anton Eriksén denna vy mot Ekebyborna kyrkoherdeboställe. Vackert belägen på en udde vid sjön Boren. Ursprungligen uppförd 1735 och länge ansedd som en av de "vackraste och bästa" i Aska kontrakt. Långt senare var bygganden dock i dåligt skick och 1928 byggdes ny prästgård närmare kyrkan. Året därpå skänktes den gamla prästgården till Nordiska museet för att flyttas till Skansen som prästgård till Seglora kyrka. Planen blev emellertid inte av utan huset blev kvar på ursprunglig plats och hyrdes ut. År 1989 skänkte Nordiska museet prästgården till Ask-Ekebyborna hembygdsförening. Samtidigt förklarades den som statligt byggnadsminne. Vid tiden för bilden disponerades bostället av kyrkoherde Per Dahlgren med familj. Det är honom vi ser intill rundeln till höger, rimligtvis vid sidan av maka, barn och tjänstefolk.
Salem 302:1
Salem 212:1
Salem 44:1
Salem 42:1
Salem 172:1
Salem 516
Salem 55:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.