Från Riksgränsbanans bygge: "Duvan" med "benen" i vädret vid 46:an (mellan Bergfors och Torneträsk) 10 meter utför gruvvall???????. Efter att ha satts på "rätt köl" gick den för egen maskin ned till Boden för att repareras.
Från 299 kr
Enligt text på fotot: "Steninge socken, sett från Kärnagård i Harplinge. Tänkte om jag varit i tillfälle att komma upp till Steninge kyrka. Vädret var väldigt varmt denna dag den 19 juli 21 - Tisdag".
Enligt text på fotot: "Fredrikshald. Polisstationenen (1), här uppvisades våra pass: våra bilar synes här. Torgkafeet (2), här drack vi kaffe både på bort- och hemresan. Vädret var omväxlande. 29-30 aug". Enligt notering: "Fredrikshalds polisstation 29-30 aug. 1921".
Huset till höger var det äldsta i staden och benämdes "Helga i vädret". Det ägdes först av slaktare Feldt, sedan av sadelmakare Stadler och senare av cykelmakare Hjalmar Lindgren. Framtill i bilden är grunden till Lindgrens cykelverkstad.
Hamnen. En stor båt, vid namn Erkalin, ligger i hamnen. Vädret är disigt. Ett hamnmagasin syns bakom båten och längst till vänster, bakom trädet, skymtar "lastningsröret" på Lantmännens silo. Bilden är tagen från Arbogaåns södra strand.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Fönsterkarmar nytillverkades. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001. Rummet har också använts för möten i modern tid. Lädret i rummets stolar tålde inte längre att sittas på, och kompletterades med modernare sittmöbler som kan tas fram vid behov.
Vinter, 1958. "Sista halvan av december var vädret mycket växlande. Dagarna före jul rådde blidväder och all snön försvann. På juldagen kom den dock tillbaka och låg kvar över resten av helgen, men innan året gått till ända var den åter försvunnen"
Enligt text på fotot: "Michaelsdag den 5 oktober 1924 cykla Clara, Lisa och jag till Tanums kyrka där vi övervar gudstjänsten. Foro sedan vägen om Hede till Grebbestad å Besökte därvid Greby gravfält och kyrkogården i Grebbestad. Vädret var något mulet men ändå godt. Här synes huset där jag bodde när jag var vid folkhögskolan".
Gårdsinteriör från Smålandsgatan 17 med två män som bereder skinn.
Det är dags att ge sig iväg ut för nattens fiske. Några båtar har redan kommit ut, andra lastar ännu i fiskedonen. Alla verkar fiska samtidigt, vilket var rätt brukligt. Man fiskade jämt när vädret var gott och det inte var något akut med skörd e dyl. Fisk var basmat som åts till de flesta av dagens måltider, särskilt strömming. Man saltade in tunnvis med fisk för årets behov. Man visste aldrig när man kunde komma ut nästa gång för vädret, så det gällde att passa på. Dessutom var man flera i ett båtlag och då måste man hjälpas åt, det gick inte an att någon hade annat för sig. I regel hade man också strikta roller i båten som man inte bytte, var och en måste utföra sin uppgift. Se Nr 409.
Fru Ellen Lundmark. 41 Brahegatan 41 II, Stockholm. Käraste, jag reser härifrån i morgon tisdag kl. 12.43 med ankomst till Stockholm 9,19 på kvällen. Kan du så möt mig vid spärren. Om jag ändrar resplan - är vädret lämligt reser jag möjl. till ett par landskyrkor - så telegraferar jag i god tid på dagen. För övrigt allt väl. Många hälsn, Din ...... Skara d. 28 sept. 1925.
Vintervy i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Vinter i Kållered Så tycks då äntligen vintern ha kommit till våra trakter. Många passade på att under veckoslutet njuta av det vackra vädret. Visserligen var det på sina håll ganska kallt men det kompenserades säkert av de vackra scener som spelades upp i naturen efter snöfallet."
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Till synes uppslupen folksamling på Borggården invid Linköpings läroverk. Året är 1901. Utan given vägledning är det mest rimliga att vi bevittnar firandet av vårens ankomst den 1 maj. Med start redan år 1860 hade läroverkets elever skapat en karnevalstradition i Linköping. Iförda brokig klädsel avtågade karnevalståget från just Borggården. På oxdragna kärror drog man vidare genom staden för att under stoj och larm häckla allt och alla. För ackompanjemanget stod studentorkestern Bonnkapälle med sitt spelande "hellre än bra". Tidningen Östgöten kunde dagen efter meddela att vädret varit strålande och att "karnavalen var rätt lyckad. Programmet var det bästa. Rätt nätt och småroligt hopkommet".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.