Blekhems herrgård, vedbacken, med för trakten typiska vedstackar.
Från 299 kr
Här ser vi manbyggnaden från gården bakom ett litet spinkigt spjälstaket med grind-likt staket, se stigen! Huset har en vardagsingång via en tillbyggd köksfarstu. Taket är täckt med papp på för tiden modernt vis med lodstående vådor. En källarvåning utan sockel kan tyda på att huset är höjt. Ett brunnshus syns t v, det verkar som någon form av byggnad över brunnen var ganska vanlig i Lau för 100 år sedan. T h ser det ut att vara vedbacke. Är hundkojan använd eller skall den bli ved?
Masse har tagit en morgonbild av den fantastiska ladugården hos Karlssons sedd från lillgårdsgrinden. Till vänster står troligen Johan Karlsson framför brunnshuset med tröskhuset skymtande i bakgrunden. I bildens mitt ses själva ladugården med hoimd, hörum närmast ladporten, som syns alldeles till höger om brunnshuset. Ladugårdsflygeln i sten har halmtak med en ovanligt vacker och kraftfull avslutning upptill på de breda vindskivorna. Gaveln har en ståtlig resning med ett fönster uppe i gavelspetsen, vilket inte var så vanligt. Dessutom finns ett troligen senare upptaget fönster bredvid foderluckan mitt på gaveln. Vad denna byggnad innhållit är osäkert. Längst bort är ett fähus, svaipen i dörren är öppen och bakom skymtar en hoimdlucka. Dubbeldörren skulle kunna gå till en vagnbod. Dörren närmast hörde kanske till en vedbod, med tanke på att det ser ut att vara vedbacke på gaveln. Man har två höhäckar och på den högra står troligen dottern Rosa Johanna Maria och modern Hedvig.
Text i fotoalbum: "Aspirantskolans vinterövningar i Björnänge febr.-mars 1926. Den dagliga motioneringen på vedbacken".
Kvinna och man lagar nät på vedbacken. Boden har enkupigt taktegel.
Här sitter Smiss Christen Christensson, 71 år, och spinner tåtar på vedbacken under överinseende av dottersönerna Vilhelm, 7 år och Verner, 4 år.
På vedbacken. Från vänster1. Albert Sundin 2. Alex Häggbom 3. Kalle Pettersson 4. Per Bergman 5. Okänd och 6. Jöns Östblom
Denna part tycks ha kommit till omkring 1690 och ägdes då av Lars Rassmusson och hans fru Margareta Jacobsdotter. Deras dotter Anna Larsdotter född 1702 var gift med båtsmannen Mattias Thomsson Garde och de fick dottern Margareta Mattisdotter 1730. Hon gifte sig 1748 med Rassmus Larsson från Ammunde i Burs och de tog över gårdsparten omkring 1750. Deras yngsta dotter Margareta Rassmidotter född 1759 ärvde parten. Hon gifte sig 1790 med Lars Larsson född 1761 från Smiss och deras son Rassmus Larsson född 1799 blev näste husbonde. Rassmus Larsson gifte sig 1821 med Catarina Maria Olofsdotter född 1796 från Linde och deras äldsta dotter Sara Margareta född 1823 blev näste ägare när hon gifte sig 1840 med Lars Persson född 1816 från Fie. Deras yngste son Jakob Larsson född 1850 blev näste ägare, gift med Lovisa född 1848 från När. Deras äldsta dotter Emma född 1876 övertog gårdsparten 1899, gift med Oskar Danielsson född 1871 från Fie. Sonen Harry Danielsson född 1903 blev näste ägare 1936, gift 1930 med Elsa Larsson född 1906 från Botels. De fick tre döttrar, varav yngsta dottern Vivi född 1937 tog över gårdsparten omkring 1968, gift med Irving Löfgren från Dalbo i Halla. De fick barnen Katarina och Sylve och 1990 tog Sylve född 1960 över, sambo med Carina Olsson född 1963 från Hallute på När. De har döttrarna Jeanette född 1988 och Veronica född 1991. Från vänster ser vi Lovisa 56 år, maken Jakob Larsson 54 år, dottern Emma 28 år, dotterdottern Annie knappt 4 år, mågen Oskar Danielsson 32 år med dottersonen Harry knappt 1 år i barnvagnen. Ynglingen t h är hittills okänd. Gårdsplanen tycks delvis tjäna som vedbacke. Mot trädet står en stor mängd trolar, färdiga att använda till tunar, sådana stod det vid nästan varje gårdspart.
Ladugården är precis ny, gavelfältets stora rikt spröjsade fönster är ännu inte isatt och trävirket är inte målat. Kasserat virke ligger i högar, det har ännu inte kommit till vedbacken. Tunen är uppsatt, det blev trolar över, som står mot asken i bakgrunden.
Masses granne Jakob Söderlund, 78 år, sitter hemma på vedbacken och skär till bändar för hand med en vanlig kniv. Av högen täljspån att döma har han skurit till rätt många bändar. Bakom honom skymtar sågbocken och en låg mycket använd huggpacke, huggkubb, samt en hög floved.
Masse har tagit en bild av vedbacken med grenved till vänster och förmodligen gammalt odugligt virke stående till höger. Om hela resvirkesboden varit vedbod är svårt att avgöra, men det verkar så iom att det bara tycks vara dörrar på mitten. Längre tillbaka hade man sällan vedbodar. Man slarvade med veden och hade sällan tillräckligt med ved hemma.
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Hallsarve Hans Karlsson vässer yxen på vässtenen, vars stativ är lutad mot en vedbodvägg för bättre arbetshöjd. Troligen är det svärfar Tomas Nilsson som står bakom och håller i stativet. Någon av sönerna Vilhelm eller Oskar drar veven, medan yngste sonen Arvid, 14 år, ser på fotografen. I bakgrunden ses vedbacken med floved och en hög upphuggen grenved.
Den äldre fähusdelen har faltak, vilket tyder på att gårdsparten hade skaplig tillgång på skog. Den yngre ladan i resvirke har spåntak. Fähusdelen innehåller kohus t v och stall t h, var och en med sin hoimd, hörum. Ett portlider leder ut till markerna bakom gården. T h skymtar vedbod, snickarbod, lammhus och grishus. Där är också vedbacken med en stor rishög och en jättelik huggpacke.
Jakob har börjat hugga upp grenveden på vedbacken. Här gör han det i midsommartid och då har nog grenarna redan hunnit torka en del, vilket gör dem segare och mera tunghuggna. Troligen tyckte Jakob inte om detta arbete, varför det fått vänta. Han hugger upp grenarna med ris och allt, vilket tyder på att åtminstone något rum har öppen spis, där sådan smulig och svårhanterbar ved lättare kan eldas.
Masse har varit uppe tidigt på morgonen för att få sol på denna norrsida av ladugården, som nästan alltid befinner sig i skugga. Ladugården lär vara byggd 1870. Den ser väl gammalmodig ut för att vara byggd så sent, men skicket verkar vara gott, så det kan stämma. Taket är täckt med halm, s k bindtak, vilket blev det dominerande takmaterialet när agen tog slut i Lausmyr omkring 1900 i o m myrens utdikning. Ladugården innehåller från vänster stall för 4 hästar, hoimd (hörum) vars lucka står öppen, en förhållandevis stor lada med ladportar och en liten lucka, hoimd igen och kohus med plats för 4 kor, 4 ungnöt och 2 kalvar. Ladugården är sig rätt lik idag, men taket är täckt med spån och det är upptaget en gångport till ladan. Vedbacken i förgrunden är skräpig, fylld med ved, grenar och ris som väntar på sönderdelning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.