Radiostationen i Grimeton med radiomasterna i bakgrunden. Byggnationerna inleddes vid årsskiftet 1922-23 och två år senare stod stationen klar vintern 1924. År 2004 skrevs Grimeton Radiostation in på världsarvslistan av Unescos världsarvskommitté. Under första världkriget konstaterades svårigheter med att hålla kontakten med omvärlden via då existerande telegramkablar. 1920 föreslogs att Kungl. Telegrafverket skulle försöka åstadkomma en trådlös förbindelse med USA över Atlanten. Lösningen skulle vara en så kallad ”storradiostation” som skulle underlätta kontakterna med de emigrerade svenskamerikanerna såväl som främja affärsuppgörelser och statsangelägenheter. Avståndet till USA skulle vara så kort som möjligt och gå fri från större landmassor, och kom fram till att mellersta Halland var lämpligt för en sådan radiostations placering. Cirka 1,5 år efter starten i Grimeton hade man kommit ner till en sändningstid på 17 minuter för ett telegram mellan Sverige och New York.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Island, 1956. Motiv av karta över Island. "Trådlöst 50 år 1906-1956".
Electronic Tor, stativ för "Telex Over Radio". Överföring av fjärrskriftsmeddelande trådlöst. Använd vid Televerkets Telegramavdelning, bla för kommunikation med Ho-Chi-Min-Ville.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1944. Motiv av Edouard Branly: 1844-1900. Fysiker i Frankrike. Studerade elektriska urladdningar i gaser och metallpulvers ledningsförmåga. Konstruktör av den trådlösa telegrafiens kohärer. -100-årsminne av hans födelse: 1844-1944.
Scania "Perry", 1916. Ekipage som kört fast i Smålandsgyttja. Men bättre brödlös än rådlös. Två dragare upplånades och sedan de gjort sitt kunde den avbrutna färden fortsätta.
Scania "Perry", 1916. Ekipag som kört fast i Smålandsgyttja. Men bättre brödlös än rådlös. Två dragare upplånades och sedan de gjort sitt kunde den avbrutna färden fortsätta.
Det femte vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: "Gyldén var [] förargad öfver att den argentinska expeditionen redan afgått [] den trådlösa apparaten ej kan komma att användas och de hafva ett verkligt försprång af minst 14 dagar, hvilka kunna blifva ännu mer beroende på väderleksförhållandena nu. Men tror jag att isen är styf i år, ty sommaren har kommit ovanligt sent, och då är det inte förlorat, ty Uruguay kan"
Scania "Perry", 1916. Det hade sina sidor att köra bil då seklet var ungt. Här har ekipaget kört fast i Smålandsgyttja. Men bättre brödlös än rådlös. Två dragare upplånades och sedan de gjort sitt kunde den avbrutna färden fortsätta.
'Större och mindre myror äter på ett fikon. :: :: Text till bilden: ''Jag hade lagt ut några fikon till tork, kanske 20 meter från stranden. Efter några timmar hade diverse flygande kryp hittat hit, samt mängder av stora svarta myror. Ungefär så stora som svenska hästmyror. Individstorleken växlade betydligt. De större myrorna hade soldatkaraktär så att säga, deras opropotionella huvuden var utrustade med enorma bitverktyg. Myrorna bet inte sönder fruktköttet istället delade de fikonet genom att dra ut cellerna en efter en. Först bet de ett snitt runt cellens cirkelformiga ytteryta, sedan tog de tag med käkarna och segdrog tills fiberna lossnade och åkte ut. Därefter satte sig myran på baken, vek in bakkroppen och ställde sig i krum och i denna ställning arbetade den samman de sega och smetiga fruktfiberna till en kulformad klump som den drog iväg med. Jag tog inte reda på vad de sedan gjorde. Bör ha haft underjordiskt bo. Terrängen runtom var trädlös. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6989:1-9.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.