Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Metolframkallare vid olika temperatur.
Från 299 kr
Gustavsbergs Porslinsfabrik. En vagn med sanitetsporslin färdigt att inköras i den 106 meter långa elektriska tunnelugnen. Bränningen av det sintrade sanitetsporslinet sker vid en temperatur av 1300 grader celsius.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Hydrokinonframkallare vid olika temperatur.
> Kvinnan hämtar vaccin??" >Electrolux kylskåp typ D i "Statsmedecinska Anstaltens Bakteriologiska Avdelning". Kylskåpet användes för förvaring av vaccin. Genom kontinuerlig drift erhålles i nedre avd. en temperatur av -2 grader Celsius. >> Kvinnan hämtar vaccin??
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kurvor som illustrerar Herschelleffekten under förhållanden med varierande temperatur.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Oidentifierad framkallare vid olika temperatur.
Dokumentation av Kalles Kaviar. Kylkompressorer ombesörjer att olika lagringsrummen kan hålla avsedd temperatur. Under 1990-talet har av miljöskäl skett en övergång från användning av freon till ammoniak som köldmedium.
330 kw genomdragningsugn för blankglödning av breda kallvalsade stålband upptill 800 mm bredd. Ugnen användes för glödning av vanligt kolstål och för rostfritt stål upptill en max temperatur på 1100 grader. Vätehaltigt kväve tillämpas som skyddsgas. Produktionen uppgår till ca 700 kg per timme. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
255 kw cylindrisk vertikal ugn för härdning, normalisering etc. av rör och rörmanufaktur. Värmeelementen är uppdelade i 6 individuellt reglerade zoner. Chargen skyddas mot oxidering avkolning etc. i ugnsrummet av vätehaltigt kväve. Temperatur max 950 grader. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
Margarinbolaget AB i Stockholm. Kyltrumman och en del av den så kallade komplektorn. I kyltrumman kyles margarinemulsionen till låg temperatur. Emulsionen avskrapas i form av fasta flingor, vilka falla ned igenom tratten framför kyltrumman. Bearbetning av dessa flingor till färdigt margarin sker i komplektorn, den nedre delen av apparaten.
PRESSNING Pulverlager, där stora krav ställes på klimatfaktorerna luftfuktighet och temperatur. Pulvret förvaras i burkar märkta med sort och batchnummer, vilket gör det möjligt att alltid kunna härleda till använd råvara. >> I anslutning till pulverlager visas uppställningsplats för förinställda pressverktyg klara att monteras (riggas) i press.
Mölndals konstisbana år 1973. Den invigdes hösten 1959 och låg invid Mölndalsån mitt emot Centrallasarettet. Den var mycket uppskattad av ungdomen i bygden för här kunde skolungdomen träna på skridskor och spela ishockeymatcher. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning. Isbanan var uppbyggd på en jämn bädd av sand och grus, på vilken ett invecklat rörsystem låg. Rören vilade på ett underlag av "syllar" eller ribbor över hela planbädden. Mellan rören var ett avstånd på cirka 10 cm. Över detta var det påfyllt med grus mellan rören, så att dessa nästan täcktes. För att frysa själva istäcket däröver fordrades att underlaget först frusits ned och fått "tjäle". En kylvätska, bestående av ammoniak, pumpades in i rörsystemet. Kylvätskan höll vid utpumpningen en temperatur av cirka -20 grader. När kylvätskan återkom från systemet hade den en temperatur av cirka -5 grader. Vatten spolades då över bädden och frysningen av istäcket började. Istäcket var ca 5 cm tjockt. Kylvätskan cirkulerade sedan oavbrutet i rörledningarna för att hålla istäcket lagom fruset. För att undvika sprickbildningar i isen måste kylvätskans temperatur noggrant varieras, allt eftersom den omgivande luftens temperatur steg eller föll. 1978 flyttades Mölndals gamla isbana till Kållereds sportanläggning där den återigen började att användas omkring 1978-1979.
Inför julen 1951 väntade 30 ton julskinkor i ÖAFs Östergötlands andelsslakteri i Linköping. Verkmästare Gotthard Lind visar skinkorna som förvarades i ett kylrum med temperatur - 26 grader. Fotot publicerades i Östgöten den 20 oktober 1951. Julskinka. Julmat. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 trapphus 0401. Galler i golvet till nödkylsbassäng 0001. Bassängen rymmer 400m3 vatten med en temperatur på +4 garder celsius. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall östra väggen, tryck- och temperatur armaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Fordonskolonn. Längst fram en Chevrolet 1939 med punker motorvärmare monterad på vänster sida på fronten. På höger sitter en AGA 104 reflex. Uppe på skärmarna stag till plåtflaggor som brukar nyttjas när regementschefen åker i fordonet. På taket fastsatt i dropplisten ett skidtakräcke gjort i filt och järn för att kunna transportera skidor och stavar. Framför kylaren ett galonliknande material för att skydda från fartvinden som blir extremt kall vid högre hastighet och på så sätt får man en högre temperatur i motorn som ger mer värme till värmepaketet. Med tanke på den fina kamouflagemålningen så är kortet taget från/efter 1941.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram till Webbs och Evans undersökningar rörande ljusutbytet vid flytande lufts temperatur, då exponeringen sker i ett sammanhang (kurva B), resp. delad i två (C), fyra (D) och åtta (E) delar med mellanliggande uppvärmning till rumstemperatur. Kurva A motsvarvar exponering i ett sammanhang vid rumstemperatur. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 308 och Kosmos.Swedish Science Press. Uppsla. 1944 s. 164.
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.