Gustaviansk lyster med slipade kristallprismor och marmorsockel med plats för fyra ljus. Gunnebo slott, 1930-tal.
Från 299 kr
Varvet runt- en bildutställning Verktygssliparen Harald Karlsson slipade verktyg för fräsmaskiner, aborrverk och andra spånskärande maskiner i 36 år.
Takkrona med slipade kristallprismor och plats för ljus. Carl Sparre gjorde denna 1909. Matsalen på Gunnebo slott, 1930-tal.
lövskog, man, klippa, lasstavuobme, låbddå
Utanför Helandersboden slipades liar
Kakelugn i fru Halls (Christina Hall, 1749–1825) kabinett. I taket hänger en takkrona med slipade kristallprismor och plats för ljus. Gunnebo slott 1930-tal.
Reliefdekor på Matsalens västra vägg samt porslinsföremål och två vägglampetter med slipade kristallprismor och plats för tre ljus. Gunnebo slott 1930-tal.
Kalandervalsstapel. Här är vissa valsar bomberande, det vill säga konvext slipade, för att ge kompensation för nedböjningen under arbetsbelastningen. Genom uppläggning i ett speciellt stativ och kontroll av ljustätheten i valsarnas anliggningsytor kontrolleras, att den beräknade och slipade bomberingen är riktig.
Möblerat rum (förmaket till fru Halls sängkammare) med takkrona som har slipade kristallprismor och plats för ljus. Det lilla runda porträttet i mitten är Kung Oskar I (1799-1859). Gunnebo slott 1930-tal.
Slipare Nils i arbete vid slipmaskin.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Interiör från Stockholmsutställningen 1930 med möbler från Nordiska Kompaniet. Ett runt bord och ett avlastningsbord i flera etager, båda av stålrör med glasskivor. På bordet står en grupp slipade glas och karaffer. Intill står två karmstolar av stålrör med stoppade dynor. I bakgrunden ses en del av utställningsområdet
Risinge Nya kyrka
Östra Storgatan 25-29 i Nyköping, "Slipare Janssons", tidigt 1900-tal
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Män i arbete under Stockholms Yrkesskolors kurs för armerare och slipare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.