Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Från 299 kr
Sex stycken guldringar från Skedemosse 20/3 1960. 6 ormhuvudringar, mossfynd, från romersk järnålder - folkvandringstid, funna av Ulf Erik Hagberg 1960.
Bengt med sex stycken guldringar 20/3 1960. 6 ormhuvudringar, mossfynd, från romersk järnålder - folkvandringstid, funna av Ulf Erik Hagberg 1960.
Resterna efter ett långhus från järnåldern, påträffat vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar var takbärande stolphål har undersökts. Huset på bilden daterades till mellan 80 - 340 e.Kr, d.v.s. romersk järnålder.
En schaktkant i vilken en stenfyld härd är synlig, i bakgrunden skymtar ytterligare två härdar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Härdarna daterades senare till mellan 50 och 410 e.Kr. d.v.s. romersk järnålder.
Resterna efter ett långhus som framkom vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar de takbärande stolparna och till vänster i bild syns även en rad med väggstolphål, markerade med gula pinnar. Huset på bilden fick ett dateringsspann mellan 70 - 330 e.Kr., d.v.s. romersk järnålder.
Foto på två pojkar och en av sju stycken guldringar 20/3 1960. Ormhuvudring, mossfynd, är från romersk järnålder - folkvandringstid, funnen av Ulf Erik Hagberg 1960. Kring Kristi födelse var Skedemosse en av södra Sveriges mest betydande offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - det gjorde man för att man ville blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden, hittad av antikvarie Ulf Erik Hagberg.
Norra Unnaryd 85:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.