Tistad slott, baksidan, corps de logiet stod fördigt 1771
Från 299 kr
Enligt text på fotot: "Storebergs gods i Tådene socken Västergötland, corp de logiet X, 22/6 1920".
Corps de logiet. St. Dala säteri är byggt på 1740-talet av dåvarande ägaren Peter Tham. Konstsmidd brunn framför, gåva av prins Eugen. Kanoner är uppställda på en mur. Har haft patronsrätt för tillsättande av kyrkoherde i Dala pastorat.
Brevkort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är tagen före 1905 eftersom hela baksidan är avsedd för adressering. (Se även F9188)
Enligt text på fotot: "Gaveln å corpe de logiet vid Kavlås. Då vi voro här sågo vi Hömbs kyrka c:a 1 km i norr därifrån, den minnesrika Kungs... kyrka låg en halvmil därifrån söderut. Vid Kavlås besågo vi även växthusen, något särskilt fint. Man kände en viss stämning vid att vistas å ett sådant adelsgods". Enligt notering: "Logit i Kavlås, 25 juli 1921".
Vykort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är densamma som bildnr F9187 (odelat brevkort) och är således tagen före 1905. Här är bilden använd till ett vykort, dvs med plats för både adressat och meddelande på baksidan, vilket blev tillåtet 1905.
Huvudbyggnaden till Lagerlunda sådant det tog sig ut före en genomgripande renovering 1930. Därefter erhöll byggnaden en något förenklad exteriör där bland andra förändring de karakteristiska hörntornen avlägsnades. Corps-de-logiet som fotografiet visar var för egen del uppfört på grunderna till en tidigare huvudbyggnad som blivit lågornas rov år 1877. Vid tiden för bilden skrev man 1902 och godset ägdes och brukades sedan länge av friherre Gustaf Lagerfelt tillsammans med hustrun Hedvig, född Lovén.
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Särö
Jätsbergs herrgård, en av de äldsta herrgårdsbyggnaderna i länet, blev år 2000 förklarad som byggnadsminne. Den stora blå herrgårdsbyggnaden i trä har byggts till i omgångar, flyglarna vid 1800-talets början, men grund och första våning har sitt ursprung från mitten av 1600-talet. Till vänster om corps-de-logiet ligger ett vitt stenhus. Det är det gamla brännvinsbränneriet som senare blev mejeri, från 1842. Medlemmar av adelssläkterna Gyllenkrok och Rappe har varit ägare till gården. Familjen Lysén gjorde gården känd för sin svinuppfödning på 1940-talet.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.