Sveska bomber och granater, ritning av Nils Fredrik Ehrenström.
Från 299 kr
Instrument för visitering av bomber och granater, ritning av Nils Fredrik Ehrenström.
Bilden visar infanterisoldater på slagfältet under ett pågående strid. På vänster sidan sticker rökmoln från exploderande granater upp.
Bilden visar en engelsk järnvägsartilleripjäs med maskeringsmålning. Kanonen är döpt till namnen "The first consul". I förgrunden ligger en rad granater.
Bilden visar två luftvärnskanoner och deras betjäning. I förgrunden håller en soldat på att ladda pjäsen, en annan står på knä och förbereder nästa granaten. Framför de står en tom ställning för ammunitionstransport. I bakgrunden ser man ytterligare en pjäs med en hög granater.
Text i fotoalbum: "Juli 1917. Skyddsrummet täckt med 5 lager groft virke 25-30 cm diameter såsom skydd mot lätta granater. Leutnant Behr."
Proviantbåten vid H.M. Kryssare Göta Lejon.
Bilden visar en grupp soldater som försöker bärga en transport av ett luftskepp som körde fast på ett lerigt och från granater uppgrävt slagfält. Föremålet de försöker få loss är en stor kabeltrumma. Originaltext: "En tysk fältluftskeppsavdelnings besvärliga frammarsch genom det av granater uppröjda stridsområdet vid västfronten."
Bilden visar en artilleripjäs av grovt kaliber som är monterad på en järnvägsvagn. Artilleriställningen är maskerad med ett nät. På vänster sidan syns en ställning med granater och i förgrunden syns rälsen för kanonens transport.
Bilden visar soldater som springer över ett fält där det syns flera rökmoln från exploderande granater. Enligt påskrift ska bilden föreställer ett pågående anfall av tyska soldater under första världskriget.
Bilden visar en kolonn tyska soldater som marscherar över ett från granater upprivet slagfält. I förgrunden verka an annan grupp ta en rast i skydd av granathål. I bakgrunden ser man hur ett stort antal soldater rycker fram på bred front.
Text i fotoalbum: "Augusti 1917. Mina and- och orrkyklingar, infångades 2 dagar gamla, uppmanades på spiseln, matades med myrägg, blefvo så tama att de hoppade upp på min hand och arm. Utsattes flera gånger för attentat af ryska granater."
Tryckt text på kortet: "BRODALEN" Noterat på kortet: "BRODALEN BRO SN. STÅNGENÄS(ET) 15 Juli 1955". "UTSIKT NORDOST LÄNGS VÄGEN LYSEKIL - GLÄBORG. DEN RAKA VÄGEN TILL V. GÅR TILL VRÅNGEBÄCK. BRO KA. TILL H. I MITTPLANET". "BROPELAREN STÅR UNGEFÄR HÄR, markerad med en ruta bortanför kyrkan". "ENL. HOLMBERG UPPL. 2 I : 220 FINNS GRANATER I BRO SN.
Bilden visar fem soldater som håller på att förbereder hållare för handgranater som sen placeras på utsidan av stridsflygplan. I förgrunden syns en soldat med en handkärra fullastat med granater som räcker fram de till sina kamerader som stopper in de i hållare.
Bilden visar två soldater som demonstrerar användning av en mindre minkastare. Båda män verka vara ganska avslappnad. Mannen på vänster sidan visar upp granaten med ett leende.
Bilden visar innehållet av en granat. Originaltext: "Innehållet av en fransk granat som nedföll i andra tyska arméens område, utan att krevera. Granaten innehöll skrot, nycklar, skruvar etc. och utställes på kejsarens befallning i livrustkammaren i Berlin."
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Flygbild. Verkstadsområdet ligger mellan Jädersvägen och Arbogaån. Den stora byggnaden, intill Jädersvägen, är kontoret. Till höger om kontoret, utefter Jädersvägen, ligger ett luftbevakningstorn (det användes under andra världskriget). Bakom tornet, intill ån, ligger en stor byggnad med fönster i tre rader. Det var Bombverkstaden. I källaren kunde hylsor till granater tillverkas, verksamheten kunde snabbt dras igång om det skulle behövas. Till vänster om Bombverksta´n syns ett litet vitt hus, nära vattnet. Det är tvättstugan. Villorna i Nästkvarnsområdet syns i bildens övre vänstra hörn. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.