Svedenreservoaren: armering av bottenplatta till vattenreservoar
Från 299 kr
Gjutning av bottenplatta för Tranås station gångtunnel.
Bottenplattan täckt vid polishusbygget, 1956-03-13
En pelares bottenplatta gjuts vid brobygget över Öreälven.
Byggarbetare sätter armeringsjärn i bottenplatta i Ladugårdsängen, 1991
Byggnationen av ny järnvägsviadukt över Norrtullsgatan. Gjutning av bottenplatta för fundament.
Byggnationen av ny järnvägsviadukt över Norrtullsgatan. Detalj av bottenplatta till fundament.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun.
Byggnationen av ny järnvägsviadukt över Norrtullsgatan. Fundament under byggnad. Bottenplattan gjuten.
Varnhems klosterruin
Stommen, huvudbyggnaden. Kakelspis på träfötter. Övervåningen. Kaklet övermålat med krita. På mitten har kakelspisen en liten nisch. Träfötterna och bottenplattan av trä har bevarats.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades. Se även JMF.00303-1.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme.Översta planet i detta utrymme: mitt i bilden är laddröret till testrigg, bakom detta rör finns plattform för färska bränsleelementi åtta stålrör försedda med bottenplattor. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.