Söraby kyrka, Rottne. Kyrkan i Söraby uppfördes 1780-1781. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Från 299 kr
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852-1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852 - 1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Grinneröds kyrka med sitt nuvarande utseende sedan 1859. Den vitkalkade fasaden och trappstegstornet gör den till en typisk s.k. skånekyrka".
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Den södra stigluckan mot stora landsvägen, likluckan kallad, är inte medeltida. Den byggdes sannolikt 1765, varvid några medeltida stenar återanvändes, troligen från den nedrasade prästgården och kastalen på kyrkans baksida. Tidigare hade här stått en stiglucka i trä av okänd ålder. Likluckan har nämnda medeltida stenar som nedre poster på utsidan mot vägen. I övrigt är den byggd av kalksten, putsad och vitkalkad och försedd med faltak. Mot vägen är en brädvägg isatt med en gångdörr i, vilken har ett vackert klinklåshandtag. Golvet i stigluckan är täckt av sandstenshällar, varav vissa varit gravhällar.
Masse har tagit en försommarbild av idyllen hos Söderlunds. Masses fru Majken och ena dotter Maja sitter i gräset på gårdsplanen framför staketet till lillgården. Manbyggnaden och brygghuset ser prydliga ut, båda med rätt nya spåntak och vitkalkade väggar.
Barn lekandes ringlek eller ringdans. Ståendes i ring, hållandes i varandras händer, blickades inåt ringen. En flicka blickades utåt. Åtminstone två par inne i ringen. I hage eller dyl. m. staket i bg. Hus, vitkalkat, med dörr el. port skymtande i ö v h.
krog, halmtak, uteservering, träd
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
OBS! Handkolorerat vykort. Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
fotografi
Sällstorp 6. Ynglingen Nils från Jannes med cykel och ett enradigt durspel (dragspel) framför Ahlbergs trädgård, 1915 eller strax före. Fruktträdens stammar är vitkalkade för att inte bli så varma på senvintern, och därmed få barkskador. Kalk hjälper också till att skydda mot äggläggande skadedjur i barken.
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
lås, handtag, gångjärn, bås, dörrbeslag, dokumentation, pelare, fönster, kulturmiljövård, bruksbebyggelse, bjälklag, fårhus, stall, ladugård
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.