Rosängen, Örebro. Vindruvor i växthus. Trädgårdsmästare E.F. Sandberg
Från 299 kr
fotografi, photograph@eng
Tre läskflaskor, tre glas och en fruktbricka. AB Roberts
Ingarö prästgård. På högra gaveln växer vindruvor som är mogna. Nr: 330.
Bolstad, Lillebyn. Inger Eriksson står bakom disken och väger vindruvor på en våg.
fotografi
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Schweiz, 1955. Motiv av vindruvor i hatt. "Schweizizk vinfest i Vevey, 1955.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Rumänien, 1945. Motiv av Skördelass draget av oxar Sädeskärve. Majskolvar. Vindruvor. Päron. Fikon. -Minne av Agrarreformen av 23 mars 1945-
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Rekreationsträdg. Besona m växthus, springbrunnar, badba- basäng byggdes av Naftabol. för person. G.Dahlgren äter vindruvor och fotog. Otto Thulin & Nisse Landberg
Four Seasons in One Head - Giuseppe Arcimboldo
Vinfest "Drotten" 23 mars 1967 Två kvinnor står vid ett buffébord som är dukat med olika ostar, vinflaskor och vindruvor. Kvinnorna är klädda i servitrisdressar i form av mörka, västar, vita blusar och randiga kjolar. En av dem smakar på en ostbit som sitter på toppen av gaffel.
Ark med två monterade foton och text: "a. Vindruvor och fikon i växthusen. 80 kr. per kg. för vindruvorna. I bakgrunden ryker det från ledningarna med det heta vattnet. b. Av denna källa skulle man kunna värma upp en stad av Reykjaviks storlek. 260 liter hett vatten i sekunden strömmar fram."
Vinfest "Drotten" 23 mars 1967 Två kvinnor och en man står vid ett buffébord som är dukat med olika ostar, vinflaskor och vindruvor. Kvinnorna är klädda i servitrisdressar i form av mörka, västar, vita blusar och randiga kjolar. Mannen är klädd i grå kostym, vita skjortor och mörka slipsar. Han håller ett vinglas halvfyllt med rött vin i högerhanden. En av kvinnorna håller en gaffel med en ostbit på i sin högra hand. Hon håller fram den mot mannen som som är i färd med att ta den med vänsterhandens fingrar.
Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.