Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. Fyra uniformerade brandmän syns stående till höger på bilden. En av dem riktar ett vattenstråle mot skolbyggnads fönster. Det syns rökutveckling på skoltaket. I förgrunden till vänster syns det en uniformerad brandman med brandhjälm och en civilklädd man som bär glasögon.
Från 299 kr
Nora-branden efteråt, 19 februari 1966 På bilden syns en brandman som böjer sig fram med brandsprutan i sina händer. Han riktar vattenstrålen in mot resterna av en utbränd skola i Nora. Istappar hänger från byggnaden. Det är rökutveckling.
vattenhål, källa, fotografi, photograph
Lau käldu är efter Hångers källa i Lärbro Gotlands mest kända källplats. Det mycket goda vattnet har attraherat både människor och djur i långliga tider. Än idag hämtar massor av människor vatten här till mat och dryck. Bilden visar hur man fört in ett par urholkade stockar i sluttningen, i vilka vattnet rinner ner till en ho, s k haggvann. 1918 bestämde Lau kommun att Käldu skulle moderniseras och man byggde det Käldhus med vattenstråle och den bassäng som används än idag. På bilden ser vi Käldu 1907. Haggvannen finns kvar idag som ett minne, liggande intill den stig som går upp på backarna t v i bilden. Man ser också att backanten är helt kal, idag är här frodig grönska.
Nora-branden efteråt, 19 februari 1966 Två brandmän riktar brandsprutornas vattenstrålar in i resterna av den byggnad som är kvar efter den utbrända skolan i Nora. Istappar täcker byggnadsdelarna.
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. Framför skolbyggnaden står brandsoldater i branduniformer och hjälmar. De riktar brandsprutors vattenstrålar mot skolfasaden.
Litsleby Forskningshällen
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. Uniformerade brandmän med brandhjälmar till riktar brandsprutornas vattenstrålar mot skolbyggnadens fasad. Det syns rökutveckling på skoltaket. I förgrunden står två skolelever.
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. Uniformerade brandmän och en civilkläd man syns på bilden. Brandmän riktar brandsprutors vattenstrålar mot skolbyggnadens fasad. Det syns rökutveckling på skoltaket.
Detta ställe kan ha sitt ursprung i ett båtsmanstorp. På 1690-talet bodde på Stora och Lilla Bjärges förutom gårdsparternas folk även båtsmännen Lars Tulpan med hustru Lisbeth Hybbertzdotter och Oluf Smacka med hustru, de sista benämnda allmosehjon, vilket troligen betyder att de då var så gamla att de inte kunde försörja sig själva. Omkring 50 m norr om denna boplats finns ett vattenställe, som alltid håller vatten kallad Smacksaud. Namnet bör gå tillbaka på Oluf Smacka och tyda på att källan tillhörde hans boplats. Förste kände ägare till denna boplats var Lars Laurell född 1814, gift 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl, född 1817 på Näs. Hustrun, Laurellsmor kallad, var läskunnig och lärde barn att läsa innan skolundervisning hade kommit igång. Vilka deras barn var och vart de tog vägen är okänt. När Laurellsmor blivit änka flyttade pigan Olina Östman född 1857 kommen från Bjärges Östmans ställe dit och hon ärvde Laurellsmors ställe efter henne. Olina gifte sig 1893 med Alfred Öberg född 1864 på Näs. Manbyggnaden t v består av två byggnadskroppar i vinkel. Delen med gaveln hitåt är en enkelstuga i sten, till formen mycket lik ett båtsmantorp, se Bild 593. Alfred Öberg uppförde sedan ett bakbygge innehållande kök och två kammare samt en farstu med farstukvist. T h syns ladugården med vinkelbyggd ladugård i sten och trä under halmtak som Alfred också hade byggt. Stället innehade under Olina och Alfreds tid 7 hektar jord, stora byggnader för så lite mark. Enda barnet dottern Ada Karolina gifte sig 1917 till Hall, året efter sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve Edvard Carlssons part. Vart Öbergs tog vägen är inte känt. Byggnaderna finns kvar idag, men den vinkelbyggda ladan och en bit av ladugården är rivna sedan länge. Stället ligger uppe på Ancyllusvallen, potatisåkern i förgrunden lutar upp mot manbyggnaden och bakom husen lutar marken åt andra hållet. Det här är magra grusiga jordar. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att det var åkrar här för mindre än 100 år sedan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.