Skolläkarmottagning. En (tand?)läkare, tre sköterskor och en elev/patient i behandlingsstol.
Från 299 kr
Neg nr 84. Den lilla tand som sparats ut på bakskarven för att göra fogen stabilare. Foto 7.8 (1962).
Målad bild på glas för Skioptikon/Laterna magica. Motiv av man med tandvärk som får hjälp att dra ut tand.
Norska roddarlaget står uppställda i kostymer och får skaka tand med Konteramiral Samuelson under prisutdelningen. Från Danska och Norska örlogsbesöken den 29/6 - 4/7 1951.
Trots brister i utförandet och tidens tand bär denna sällan sedda vy mot Linköping stora värden. Utblick över det ännu närmast obebyggda delarna av Tannefors mot staden i nordvästlig riktning. Odaterad bild som preciserats till 1913.
Neg nr 75. Framskarven fastskruvad för passning och uppmärkning av fog. Kölens övre avslutning har med kniv täljts och putsats för fogen med framskarven. En liten tand har sparats ut upptill. Foto 6.8 (1962).
Gefle Dagblad. Teaterprogram från onsdagen den 11 december 1839. Finns i Länsmuseets samlingar Nr 15869 Tryckt på Sidenväv "DEN SÄLLSAMMA SJUKDOMEN" eller "DEN NARRANDE TAND-DOKTORN" och "BRÖDERNA PÅ PROF eller NÄSKNÄPPEN". (Gåva av Samuel Axel Johansson. Bomhus).
påsiktsbild, foto, bilder, fotografi, självporträtt
Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Lumières-stereo-autokromer. Femöresbron, så kallad eftersom avgiften var fem öre då bron var ny. Den förband norra och södra sidan av Motala Ström vid Åbackarna (Himmelstalund-Kneippen). Blev härjad av tidens tand så den är numera borta och planeras att ersättas med en ny.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligga tre små rara skrattmåsungar och trycka i reden. Då jag kom till boet sprungo ungarna ur reden, varför jag lade dem tillbaka i reden och drog handen över dem för lugna dem för fotografering. Kolonien bestod av ett 50-tal par. Man ser på bilden den främsta ungens vita tand på näbbet och vattnet runt boet.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Masse har tagit två intressanta bilder av ladugårdens baksida. Vi ser att ladugården är rätt tagen av tidens tand och hela uthuskoplexet ersattes 1926 med en mycket stor vinkelbyggd ladugård med lada. åldern på denna ladugård är svårbedömd, men 1800-talets första hälft kan vara rimlig. Fähusdelen är byggd i sten och laddelen sannolikt i bulteknik. Foderloftet i resvike med spåntak bör ha kommit till på 1880-talet, här håller man på och lappar spåntaket vid stegarna. Ursprungligen hade alltså ladugårdens väggar samma höjd som det ålderdomliga bulbakbygget med agtak. Om bulbakbygget är en rest av en äldre ladugård som stått på denna plats, eller om den flyttats hit är okänt. Det ser ut som om den innehållit ett fähus, den har en hoimdlucka på gaveln. Hur som helst är den äldre än ladugården i övrigt. Bilderna är inte tagna samtidigt.
Masse har tagit två intressanta bilder av ladugårdens baksida. Vi ser att ladugården är rätt tagen av tidens tand och hela uthuskoplexet ersattes 1926 med en mycket stor vinkelbyggd ladugård med lada. Åldern på denna ladugård är svårbedömd, men 1800-talets första hälft kan vara rimlig. Fähusdelen är byggd i sten och laddelen sannolikt i bulteknik. Foderloftet i resvike med spåntak bör ha kommit till på 1880-talet, här håller man på och lappar spåntaket vid stegarna. Ursprungligen hade alltså ladugårdens väggar samma höjd som det ålderdomliga bulbakbygget med agtak. Om bulbakbygget är en rest av en äldre ladugård som stått på denna plats, eller om den flyttats hit är okänt. Det ser ut som om den innehållit ett fähus, den har en hoimdlucka på gaveln. Hur som helst är den äldre än ladugården i övrigt. Bilderna är inte tagna samtidigt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.