Riddarhustorget. Gränssten vid sydöstra hörnet av torget. Text på stenen: A:o 1764 R.H.
Från 299 kr
Taxibilar - bland annat en Volvo - parkerade utanför Taxi i Gränna, vid torget sydöstra hörn. En chaufför står vid en bil.
fotografi, photograph@eng
2000-08-23, AS. Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Stockholms stadshus, beläget på Kungsholmens sydöstra udde, är ett av den moderna svenska byggnadskonstens främsta verk. Ursprungligen planerade man ett rådhus, och arkitekttävlingen 1903-04 för detta ändamål vanns av Ragnar Östberg. Huvuddragen i Östbergs tävlingsförslag, kontakten med vattnet och det dominerande tornet i hörnet mot staden, blev bestående vid förändringen av projektet till stadshus.
Torups slott ligger i Bara socken i Svedala kommun i Skåne. Torup är ett av Skånes bäst bevarade slott från 1500-talet. Här ses det åttkantiga tornet i nordvästra hörnet på det tre våningar höga tegelslottet. Ett runt torn finns i det sydöstra hörnet.
2000-08-14, AS. Stockholms stadshus,beläget på Kungsholmens sydöstra udde. Ritad av arkitekten Rangnar Östberg, och det blev en pånyttfödelse för den äldre hantverks- konsten, med bl.a. avancerade valvslagningar. När S. invigdes 1923 hade bl.a. konst- närerna Georg Pauli, Einar Forseth, Axel Törneman och prins Eugen arbetat med ut- smyckningen, Ernst Soplén, Melchior Wernstedt, Carl Malmsten m.fl. med möbler och armaturer samt Maja Sjöstrand med textilierna. Östberg ville skapa en monumental högtidsbyggnad för hela riket, vilket b.la. uttrycks med riksvapnet Tre kronor på tornets topp.
Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Hällefors 65:1
Hällefors 90:1
Hällefors 99:1
Hällefors 100:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.