Bergeforsens dämningsområde
Från 299 kr
Oskarshamns varv. Plåtverkstad nr 14. I förgrunden svängbar kran tillverkad på varvet. På gaveln stora riktvalsen. Till vänster byggnad för spantplan med ugn.
Stora verkstaden 1972. Nyproduktionen är nedlagd. Bara en båt har byggts sedan Karl Fröbergs Båtvarv AB. De övertog varvet efter Fröbergs död. Många av aktieägarna är båtägare som har båtar byggda på Fröbergs varv eller har båtar som legat där för vinterförvaring. Sedan 1970 hyrs delar av varvet, bland annat stora verkstaden, ut till Båtbolaget i Stockholm AB. Båtbolaget använder varvet för att utföra reparationer och hyr ut platser för vinterförvaring.
Smedjan 1972. Också de flesta metalldelarna i båtarna tillverkades vid Fröbergs Båtvarv. På varvet finns en fullständig smedja. Där tillverkades vissa beslag m m. Större metalldealr som behövde gjutas lät man dock tillverka vid ett gjuteri. Gjutformarna tillverkades på varvet. Smedjan ligger i samma byggnad som stora verkstaden.
Flottbron mellan södra kajen och Strömsholmen. På vänster sida vid den ankrade ångbåten ligger Fiskebys byggnader inom kvarteret Varvet. På bortsidan Oskar Fredriks bro syns stadshuset, teatern och Stora hotellet vid Karl Johans park. Kolorerat vykort. Vy mot nordväst.
Betonggjutning av stora valvet för järnvägsbron över Öreälven.
Flygfoto över varvet i Kalmar. Till höger finns torrdockan, som används för arbeten under vattenlinjen. I framkant ligger stapelbädden där kölsträckte man nybyggen, ( nya fartyg ) byggnaderna hyser plåt, snickeri, maskin och rörverkstäder. Ut mot sundet finns en slip för reparation av mindre fartyg. Längst ut till höger ser man en del av Kvarnholmen den stora byggnaden Ångkvarnen.
Ämbetsverkets stora bibliotekssal, Kungl. Patentverket. Längst fram i valvet, en bronsplakett av S.A. Andrée. 1941.
Agnestads kyrkoruin.Den lilla kyrkan med det stora valvet. Friluftsgudstjänst i Agnestads kyrkoruin. Rudolf Johansson talar vid friluftsgudstjänsten.
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
Ekensbergs varv 1970: lastfartygen BECKY i lilla och TONNA i stora dockan. I förgrunden till h skymtar varvets bogserbåt EKENSBERG (urspr. WIDAR).
Dop och sjösättning av fartyget 133 T/T Josefina Thordén. Det var Sveriges första stora tanker. På fotot syns varvets dåvarande VD Helge Hagelin tillsammans med Clary Thordén, varvets grundare Gustaf B. Thordèns hustru och Gustafs mor, Josefina Thordén, Fartygets 85:åriga gudmor.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.