Utsikt från Belvederen mot väst. I förgrunden Stolplyckan med områdets vidlyftigt framvuxna bebyggelse. I fonden utbreder sig trängkårens regemente T 1. Ytan mellan de bägge områdena var som synes ännu närmast obebyggt vid fotografiets tillkomst 1921.
Från 299 kr
Ledningsarbeten på Barnhemsgatan i Linköping 1902. Arbetet torde rört den satsning som Östgöta Correspondenten meddelade i ett februarinummer, att stadens fullmäktige önskat dra vattenledningar till de växande förstäderna Gottfridsberg och Stolplyckan, och då främst för att ge en bättre beredskap i händelse av eldsvåda. Den "fernissade gjutjärnsledningen" utmed Barnhemsgatan sades dras från huvudledningen i Storgatan och nå Stolplyckans norra delar. Över arbetare och allmänt nyfikna hängde ännu bageriskylten efter den vid tiden avflyttade bagaren Carl Weber.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Utefter Föreningsgatan i Linköping 1968. Huvudgata genom bostadsområdet Stolplyckan. Välvilliga skulle kalla husraden för charmig, mindre positivt inställda för slitna och bortom räddning. De sistnämnda fick rätt. Området kom under det påföljande decenniet att närmast fullkomligt att utraderas för att ge plats för ny bebyggelse.
Med extern hjälp har detta tidigare icke lokaliserade landskap klarlagts. Överraskande måste man säga när det visar sig vara Djurgårdsvägen i Linköping, sedd från nuvarande Stolplyckan med blicken vänd söderut. Djurgårdsvägen kom senare att bli Djurgårdsgatan och som bekant kantas med hus. Redan vid fototillfället 1903 hade nämnda Stolplyckan börjat anläggas från norr. I bildens nederkant kan man ana ett staket som visar hur långt bebyggelsen nått vid tiden. Staketet gick utmed den senare igenlagda Magistratsgatan och i huset hitom hade fotograf Didrik von Essen sin bostad, vilket förklarar motivet. I bildens mellangrund har man precis lagt grunden till vad som ska bli fastigheten Karlberg nr 14. Där vägen lämnar oss i fonden skymtar ekonomibyggnader till gården Hagalund och till höger ses bostadshuset med flygel till Haga, även benämnt som Lövhagen. Bostaden revs så sent som 1983 medan flygelbyggnaden i skrivande stund ännu består.
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
Dopkalas hos makarna Axel och Tekla Hylander i Lindhult nr 10, Stolplyckan 1908. Under dagen, den siste juli, har domkyrkoadjunkt Oskar Hansson döpt den lilla flickan Nancy som sitter i knät hos mamma Tekla. Vid sidan sitter den stolte fadern Axel Hylander med parets förstfödde Folke i famnen. Därefter ses hans mor, Tilda i Lövsäter. Bakom detta epitet döljer sig Christina Mathilda Andersdotter. Hon framfödde inte färre än elva barn under sitt liv. Den förstfödde var sonen Axel. Intill henne står hennes dotter Hulda, född 1890. Snett framför dessa sitter Mathildas mor (som i denna redogörelse inte kunnat identifieras). Till höger sitter Mathildas tredje son Karl Andersson med makan Anna och sonen Evert.
Djurgårdsgatebacken i Linköping. Ett fruset om än arrangerat ögonblick där hela och rena barn visar prov på hjälpsamhet. Området utmed Djurgårdsgatans vänstra sida hade vid tiden börjat bebyggas med en relativt brokig samling bostäder. Platsens forna utjordar med åkerlyckor hade lagts igen och givit plats för enkla hus för att möta den stora inflyttningen till staden. Stolplyckans barnrikehus kom med tiden kanske inte att främst förknippas med renlighet och prydlighet men gav ändå omvittnat utrymme för glädje och gemenskap. Vid fototillfället bodde upplysningsvis fotografen i det tornförsedda huset i fonden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.