Prosten och Skriftställaren i Wram i Skåne, G. H. Mellin med maka Sofia Henrietta Gyllenram
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1942. Motiv av Initiativtagarne till obligatorisk folkskola Torsten Rudenschöld 1798-1859 Social skriftställare. Folkuppfostran Nils Månsson i Skumparp 1776- 1837 Riksdagsman Den svenska folkskolan 100 år 1842-1942
Kan vara Ernst Schoug, 1838-1930, veterinär, skriftställare och veterinärhistoriker. Om fotot togs 1881 är han 43 år, vilket tycks bekräfta att det är rätt Ernst Schoug. Ernst Hjalmar Theodor Schoug. Född 1838 i Skara. Bodde år 1880 i Bingersqvarn, Visby.
Gårdsinteriör från Onkel Adamsgården i Linköping. Regementsläkaren och skriftställaren Carl Anton Wetterberghs hem under åren 1877-1889. Namngiven efter dennes pseudonym i litterära sammanhang, Onkel Adam
Rudbeck Thure Gustaf och Hustru Gustafva Forssell. Friherre T.G Rudbeck född i Stockholm 1806, registrator i U.D. Skriftställare. Postmästare i Vimmerby 1855. Död 1876. Hustrun Gustafva Forssell född i Paris 1807, dotter till kopparstickaren och professon C.D. Forssell. Gift 1845. Död 1887. Ledde i Vimmerby under 17 år "Änkedrottning Josefinas skola för obemedlade flickor".
Rudbeck Thure Gustaf och Hustru Gustafva Forssell. Friherre T.G Rudbeck född i Stockholm 1806, registrator i U.D. Skriftställare. Postmästare i Vimmerby 1855. Död 1876. Hustrun Gustafva Forssell född i Paris 1807, dotter till kopparstickaren och professon C.D. Forssell. Gift 1845. Död 1887.Ledde i Vimmerby under 17 år"Änkedrottning Josefinas skola för obemedlade flickor".
Carlmarkska gården vid Kungsgatan i Åmål. Uppförd omkring 1828 och riven 1929. Den var diktaren och skriftställaren Pelle Ödmans barndomshem. Han föddes här 12 augusti 1838. (Farmor,Lilly,Olle,Ruth och jag = Karin Andersson).
Fotograf Essen rubricerade på sin tid motivet som "Humblebergstullen med Onkel Adams hus". Vi skriver Hunnebergsgatan sedd öster från nuvarande Vallgatan. Närmast till höger låg då som nu Onkel Adamsgården, namngiven efter regementsläkaren och skriftställaren Carl Anton Wetterbergh, mer känd under pseudonymen Onkel Adam. Denne hade tillsammans med hustrun Hedda sin bostad här från 1877 till sin död 1889. Bortom Onkel Adamsgården skymtar gaveln till stadens västra tull.
Ambrotyp som fångat regementsläkarna Anders Jacob Cnattingius, Carl Anton Wetterbergh och Reinhold Bergman. Enligt uppgift är bilden tagen vid den militära övningsplatsen Malmen utanför Linköping. Cnattingius föddes i Normlösa som son till kontraktsprosten Johan Anders Cnattingius och dennes maka Maria Elisabet Schollin. Efter studier i Uppsala nådde han medicine doktorsgrad 1841 och kort därefter tillträdde han tjänsten som stadsläkare i Skänninge och bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1862 till sin död var han bosatt i Örebro för sitt arbete som regementsläkare vid Närkes regemente. Wetterbergh var bördig från Jönköping och inledde 1831 sin första högre tjänst som bataljonsläkare vid Smålands regemente. Från 1837 var han regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente, för att 1847 tillträda samma tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Han är vid sidan av sin läkargärning känd som skriftställare under pseudonymen "Onkel Adam" och utgav bland annat barntidningen Linnéa. Bergman avlade sin doktorsexamen 1855 och tillträdde samma år tjänsten som stadsläkare i Söderköping och vidare Linköping. Från 1858 även bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och från 1861 samma tjänst vid stadens Andra livgrenadjärregementet.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
Porträtt av Fredrik Pereswetoff-Morath. Född och uppvuxen på Kallerstad säteri strax öster om Linköping som son till Carl Emil och Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Parallellt med en militär karriär kom han att verka som skriftställare och korrespondent till olika tidsskrifter. En tid även redaktör av tidningen Östergötland. Efter moderns frånfälle 1891 tycks hans liv komplicerats. Samma år avflyttade han från Kallerstad för att stå skriven "på socknen", det vill säga utan fast bostad. Han anges utflyttad till Burseryd socken 1894 men återfinns inte på platsen. I februari månad 1895 uppges han istället vara inflyttad till en ödestuga i Linköpings landsförsamling. Hans ambullerande tillvaro fortsatte med tillfälliga boställen i Stjärnorp, Kristberg och Tannefors. Från 1908 var han dock stadigvarande boende i stadsdelen Gottfridsberg i Linköping. Fredrik Pereswetoff-Morath förblev ogift och med honom skulle ättens adliga gren slockna på svärdssidan. Rimligtvis förklaras den adoption han lät föranstalta 1918 av fänriken Carl Magnus Dahlqvist, vars mor var född Pereswetoff-Morath, av det faktumet. Den adopterade hade vid tiden nyligen blivit faderslös och inom kort skulle han även förlora sin adoptionsförälder.
Vinjetterat porträtt daterat 1894 av Bernhard Risberg. Vid tiden var han ännu sammanboende med sin mor i Åkerby öster om Uppsala. Året därpå inflyttade han till Linköping för tjänst som lektor i latin vid stadens läroverk. Under såsom efter sin yrkesbana gjorde han sig ett namn som skald, språkforskare, översättare och annat skriftställeri. År 1938 utnämndes han till professor. Genom sitt testamente inrättade han den Risbergska donationsfonden till Linköpings domkyrkas förskönande. Under åren 1900-1904 var han gift med Ruth Lundgren men det barnlösa äktenskapet upplöstes sistnämda år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.