Storgatan i Kalmar vid 1900-talets början. Ett flertal av husen på bildens vänstra sida finns ännu bevarade medan bebyggelsen till höger helt är ersatts av hus från det sena 1900-talet.
Från 299 kr
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.
De sammanbyggda gatuhusen till Hunnebergsgatan 35 och 33 i Linköping. Folkliga namn på gårdarna var från det sena 1800-talets Lustigs gård efter snickaren Axel Fredrik Lustig och det mer märkliga Malackens gård. Namnet ska gården fått med anledning av myckenheten av kackerlackor (malacker). Foto 1929.
Miljön utmed Tinnerbäcken i Linköping omkring år 1920. Området till vänster i bilden gick ännu under benämningen Tinnerbäckslyckorna. Här växte från det sena 1800-talet fram en relativt oreglerad bostadsbebyggelse, som i närmast fullo revs och ersattes under 1960-talet. Det stora flerfamiljshuset hade sin bortre fasad nära den blivande Hamngatan.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Apotekaregatan 15 i Linköping. Ett av många påkostade hus från det sena 1800-talet med kort livslängd. Det som ofta lastade dem var att de uppförts i en tid med avsaknad av elektrifiering och brister i försörjningen av värme, vatten och avlopp. Det förstnämnda kunde åtgärdas till rimliga kostnader men övriga installationer krävde mer och husen förblev ofta omoderna. Byggnaden revs fotoåret 1966.
Stillhet i ett allt som oftast livligt Roxenbaden. Utmed sjön Roxen norra strand började under det sena 1800-talet välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Färden mellan staden och deras sommarvisten gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. För mer privat bruk anlades enklare spänger ut över det långgrunda vattenbrynet, här kompletterat med en badhytt.
Vid Ågatans östra ände mot Hamngatan låg fastigheten Ågatan 2 till åtminstone det sena 1930-talet. Invid, bortom i bilden, låg det liknande bostadshuset Hamngatan 16. De bägge husen speglade en tidigare generations stadsbebyggelse och som länge hukade invid den nya tidens storskalighet. Brandväggarna talar sitt tydliga språk om en planerad utvidgning. Foto 1929.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Utmed sjön Roxen norra strand runt Sandvik, började under det sena 1800-talet välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Färden mellan staden och Sandvik gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. För mer privat bruk anlades enklare spänger ut över det långgrunda vattenbrynet, som med anledning av bad och båtliv kom att få namnet Roxenbaden.
Disponent Lennart Rääf poserar invid en av företagets nya lastbilar, vilken tolkas vara en Scania-Vabis i tillverkarens L-serien från sena 1940-talet. Flaket är lastat med träullsplattor, en av de stora produkterna vid Forsnäs AB. I hytten skymtar chaufförerna Gert Svensson och Alvar Johansson.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Under det sena 1960-talet utfördes genomgripande arbeten utmed Kungsvägen i Mjölby. År 1968 kom trafikleden att återinvigas med bland annat nya broar över Svartån. Av den intilliggande bebyggelsen revs det som ansågs uttjänt och på tomterna uppfördes nytt för ett modernare centrum. Här läggs grunden till Kungshallshuset.
Drottninggatan 2 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Bryggare Jacob Wilhelm Svensson lät uppföra huset omkring 1875. Efter att Drottningbron anlagts i slutet av 1940-talet fick byggnadskroppen som synes ett inklämt läge. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Vy mot sydost.
P G Svenssons Möbler var länge ett välbekant möbelföretag i Linköping. Bakom namnet döljer sig Per Gottfrid Svensson, bördig från Blekinge och inflyttad till Linköping under sena 1930-talet för en anställning som finsnickare vid Edfelt & Karlssons möbelfabrik i Tannefors. Snart blev han egen och 1946 lät han iordningställa det kombinerade bostadshuset och möbelaffären på bilden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.