Utmed Repslagaregatans ände mot Linköpings centralstation har det bedrivits hotellverksamhet sedan det sena 1800-talet. I fastigheten Repslagaregatan 7 erbjöds länge så kallade resanderum och i påföljande adress låg in i vår tid Hotell Du Nord.
Från 299 kr
Den gamla prästgården i Gryt söker sina äldsta delar till det sena 1600-talet. Husets rådande proportioner kom till efter en om- och tillbyggnad 1825. Sedan 2010 i privat ägo.
Under det sena 1920-talet anlades vägen mellan Svinhult och Bruzaholm. Några som bidrog till den nya bekvämligheten var bröderna Helmer, Anders och Edvard Holmqvist. Den fjärde mannens identitet har inte kunnat styrkas.
Prästgården i Gistad dokumenterad en vårdag 1949. Vid tiden diponerades tjänstebostaden av komminister Arthur Knutsson med maka och barn. Huset bär i övrigt det sena 1700-talets prägel, vilket väl svarar mot det antagna byggåret 1780.
I hörnet av Nygatan och Repslagaregatan låg tills det revs bildens vackra men med tiden bedagade skönhet. Nygatan 13 var fastighetens adress och det hade prytt gatuhörnet sedan det sena 1800-talet. Fotoåret 1963 var huset rivningsbeslutat.
Från det inre av Linköpings slott 1890. Slottet har lång historia som biskops- och vidare kungsgård. Från det sena 1700-talet har det fungerat som residens för landshövdingeämbetet i Östergötland.
Storgatan i Kalmar vid 1900-talets början. Ett flertal av husen på bildens vänstra sida finns ännu bevarade medan bebyggelsen till höger helt är ersatts av hus från det sena 1900-talet.
grupporträtt
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
En bild av Linköping som trots sin relativt sena datering kan vara svår att orientera sig i. Vi ser Nygatan från en position strax väster om korsningen med Djurgårds- och Läroverksgatorna. Sedan 1980-talets exploateringar i området inte längre någon möjlig utblick.
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.
De sammanbyggda gatuhusen till Hunnebergsgatan 35 och 33 i Linköping. Folkliga namn på gårdarna var från det sena 1800-talets Lustigs gård efter snickaren Axel Fredrik Lustig och det mer märkliga Malackens gård. Namnet ska gården fått med anledning av myckenheten av kackerlackor (malacker). Foto 1929.
Miljön utmed Tinnerbäcken i Linköping omkring år 1920. Området till vänster i bilden gick ännu under benämningen Tinnerbäckslyckorna. Här växte från det sena 1800-talet fram en relativt oreglerad bostadsbebyggelse, som i närmast fullo revs och ersattes under 1960-talet. Det stora flerfamiljshuset hade sin bortre fasad nära den blivande Hamngatan.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.