Klarabergsgatan västerut från Drottninggatan mot korsningen Klara Östra Kyrkogata. Körbana korsar rivningstomterna i kvarteret Hägern Större för byggandet av tunnelbanan.
Från 299 kr
Den så kallade Dackeön i sjön Hjorten, Rumskulla socken, foto 1890-talet. Längs ena stranden finnas i vattnet ekpålar till skydd. På holmen en större grop eller sänka, vari lär ha hittats förrostade "sablar".
Vy över bebyggelse i kuperad miljö. Flera trähus med sadeltak är placerade på höjd. I mitten syns större byggnad med flaggstång och hissad flagga. I förgrunden finns staket, gångväg och mindre bro över sänka eller bäck. Träd och buskage omger bebyggelsen.
Nybygget nr 92, en fiskebåt till ett fiskelag i Bohuslän, ligger vid varvets utrustningskaj och det helt färdigställda däckshuset lyftes ombord dels med förhyrd transportkabel kran, dels med varvets egen stationära kran. Kranen låter däckshuset sakta sänka sig ner över hålet i däcket. Huset vilar på balkar, som hänger i wirar.
'Bildtext: ''Lövskog i sänka. Riktning 30.'' :: Vy med öppet fält med intilliggande lövskog. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sjö i sänka på bergsplatå. Riktning 352.'' Vy med liten sjö med omgivande berghällar med ljungvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Hällparti. Riktning 250.'' Vy över delvis kal berghäll med ljungvegetation. I sänka trädvegetation. Vy med skymt av havet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Hällar. Kärr i sänka. Riktning 340.'' :: Vy över berghällar med enbuskar och kärret i förgrunden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Skogbevuxen sänka i hällandskap. Riktning 0.'' :: Vy över berghäll bevuxen med främst ljung, furu och gran. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Åker i sänka mellan hällpartier. Riktning 196.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sänka med skalgrus. Riktning 60.'' :: Vy med öppen yta med gräsvegetatiion och på vissa ställen blottad skalgrus. På avstånd berghäll och barrträdsvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sänka med gammalt, rundat stenmaterial.'' Vy tagen uppifrån ner mot sänkan bevuxen med enar och buskar. Rundade stenblock av varienrande storlekar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 tillVänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skaraborgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skara- borgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A., med också norskt deltagande. Vid A. finns en ännu intakt kulturhistorisk miljö från lägertiden bevarad. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.