Larv 268:1-3
Från 299 kr
Larv 32:1
Larv 29:1
Larv 22:1
Träslövsläge kyrka med omgivande häck och natur. Den 6 december 1926 ringde fiskelägets kyrkklocka för första gången, och på juldagen samma år hölls den första gudstjänsten. Kyrkan är byggd av Bröderna A & C W Gustafsson, Borås, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, Göteborg. Dessförinnan hade man fått ta sig 8 km till församlingskyrkan i Träslöv. Redan på 1910-talet hade önskemål framkommit om att få bygga en kyrka i Träslövsläge och en kollekt som togs upp i Träslövs kyrka juldagen 1913 blev grundplåten till detta. Man fortsatte att samla in medel och slutligen anlitades på 1920-talet arkitekt Sigfrid Ericsson. Han var rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg och hade bl a ritat Masthuggskyrkan i Göteborg. Ericsson ritade även Brämaregårdens kyrka invigd 1925, som är mycket lik Träslövsläges kyrka; båda är av trä och i nyklassicistisk stil med fasadpilastrar, stickbådade fönster och klockportar samt runda fönster på de kraftiga tornen med flackt pyramidtak.
Marbäck
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Utifrån andra fotografier är år 1898 en rimlig datering. Inte lång tid före bildens tillkomst hade gården tillhört landssekreterare Adolf Wallenberg och dennes maka. Dessa och inte minst den tidigare ägaren, stadsläkare Johan August Åman, hade anlagt en ståndsmässig trädgård som vid sidan av nytto- och blomsterland kunde medräkna ruddamm, promenadstråk, dekorativa ekonomihus och mer därtill. Det märkliga lusthuset på bilden finns beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder, som i sin barndom ofta besökte platsen. Grottan som det kallades var uppfört under Wallenbergs tid. Dess ytterväggar var klädda med granbark, utom framsidan som bestod av ostronskal. Huset innehöll två rum. Det första hade handmålade tapeter på väggar och tak och saknade fönster förutom små runda gluggar i taket. Det inre rummet hade rundad form och här var väggar och tak klädda med blå-och vitrandig bomullsväv. I byggnaden förvarades främst utrustning och redskap till sällskapsspel. Till höger om Grottan skymtar änden på den kägelbana som Adolf Wallenberg lät iordningställa 1868. Upplysningsvis kom den via en tid på Drabbisdal i Vreta kloster att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vid tiden för bilden var fastigheten invecklad i en rad avstyckningar och ägobyten. Några personer som överensstämmer med bildens kvinnor har inte gått att finna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.