Mannen i grön parkas Kn Ulf Christensson. På fördäck i stationer Ingemar Edvardsson
Från 299 kr
Tärnor och marskalker går parvis vid bröölopet på Ulvshyttans herrgård, 1915-08-30
Bosgårdens barnträdgård 1938. Fyra barn som står parvis vid var sin gunga.
ASJ - Parcas nybygge Swendsén o Wikström Värmepannefabrik på Brynäs. Företaget köptes upp 1955 av Svenska Järnvägsverkstad och fick namnet ASJ-PARCA.
fotografi, photograph@eng
Skolfoto. Skolklass fotograferad utomhus, utanför folkskolan i Karl Gustav. Barnen är uppställda parvis, som till dans. Lärarinnan heter Anna Modin.
Matsmässa. Mats-firande med Brud och brudgum" i Gagnef. Tre pojkar och tre flickor klädda i folkdräkt står parvis uppställda och håller varandras händer.
Bröderna Martins färghandel på Västra Torggatan 11 där det ges möjlighet att välja tapeter parvis från väggens sortiment. Bilden tagen 1935.
På Målabron ses Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ lok "Kosta" som drar 14 KN timmervagnar som är kopplade parvis, sommar- (musik) vagn, personvagn 102 och den ursprungliga godsfinkan.
Jakobsboggie till Statens Järnvägar, SJ CC3d. Parvis sammankopplade C3-vagnar, i skarven vilandes på en gemensam boggi för att ge vagnarna en lugnare gång på spåret
'Diverse fotografier från bl.a. dåvarande Nordrhodesia, nu Zambia, tagna av Konsul Magnus Leijer. :: :: En stor grupp människor på däck på en båt. I mitten står de parvis och tycks leka (?).'
Laxdragare i Ätran i sina laxekor. Dragningen skedde parvis. Mellan båtarna hade man ett kort garn (nät) som hölls i ena handen medan man stakade sig fram med den andra. Om en lax gick in i garnet styrde man ihop båtarna och drog upp laxen.
'Monterad berguv. :: :: Text till bilden: ''Berg- eller stenufven hör till ugglornas stora skara, som utmärkes genom framåtrigtade ögon och vida öronöppningar, men ufvarna hafva hornlika tofsar på pannan, hvilka ge dem ett egendomligt utseende. Bergufven är allmänt känd för sitt i nattens stillhet vildt tjutande, hemska låt, som liknar ett jämmerfullt båt! båt! Af en grof karlstämma. Han trifves gerna i bergiga trakter och bor der, helst parvis och långt skild från sina närmaste anhöriga, i klyftor och ras. Derifrån gör han sina utflygter i skymningen för att söka rof, bestående af andra varmblodiga djur, men hos oss är han ej så farlig för det matnyttiga vildtet, att man med krut och bly bör möta honom. Författaren av dessa rader har här i vestra Sverige öppnat snart ett halft hundra af denna fogelart, men aldrig funnit annat i hans inelfor än lemningar af råttor och sorkar. I en annan ort kan förhållandet vara annorlunda, men icke skall foglen derföre anbefallas till utrotning överallt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.