1717/L Istanbul allmänt. Två äldre män med käpp promenerar tillsammans.
Från 299 kr
Hyreshus på Bromsgatan 52. 2016-10-05
Handikappföreningen 15 februari 1966
"Apelviken 1928". Kustsanatoriets kluster av byggnader sett åt nordöst från berget. I förgrunden pann- och tvätthuset med sin höga skorsten. Detta byggdes om i samband med uppförandet av paviljong 3 (tvåvåningshuset till höger baktill) 1926 och fick då en fjärde ångpanna. På ovanvåningen anlades en slöjdsal och tvättavdelningen byggdes ut.
Personal och skrofulösa barn (sjuka i körteltuberkulos) på gräsmattan utanför den första paviljongen, från 1904, till det som utvecklades till Kustsanatoriet Apelviken. Initiativtagare var stadsläkare Johan Severin Almer i Varberg som 1902 med framgång hade börjat behandla sjuka barn med denna typ av tuberkulos.
Vykort, "Sinnesslöanstalten Heberg", även kallat skolhemmet Hallagården. Imp. A A Andersson, Heberg. Vid tiden runt sekelskiftet ökades kraven på särskild undervisning och omhändertagande av "sinnesslöa", som man då sa. När Tinget i Heberg las ner 1906 så köptes byggnaderna av Landstinget i Halland. De grundade där Hallagården 1907, invigt 1908, med ändamålet att vårda och uppfostra utvecklingsstörda barn. Till höger i bild skymtar tingshuset från 1778. Här drevs senare Söderskolan, Särskolan och ett vårdhem. De gamla byggnaderna på bilden revs under 1970-talet.
Flygbild vykort, "Kustsanatoriet Apelviken 1938." Vy över sanatorieområdet sett söderifrån med vattentornen Albert och Frida nere till vänster och överläkarvillan (Hansonska huset eller Almers hus) till vänster. Upptill ses järnvägens olika sträckningar där den först gick utmed kustlinjen runt Hästhagabergen, men från oktober 1936 drogs i rakare linje genom bergen. Den gamla sträckningen går på den nya ungefär i höjd med sanatoriet (till höger utanför bild).
"Dr. Almer, Lövberg och Soneson på rond." Almer, grundaren av Kustsanatoriet Apelviken, står i mitten med Lövberg till höger och Soneson till vänster.
"Syster och lilla Elly." Troligen syster Greta som även ses på bildnr KSA101. Elly sitter i knät på sköterskan i en dörröppning till en av Kustsanatoriets paviljonger.
Vykort, "Örnås vilo och rekreationshem Ryaberg." Den stora trevåningsbyggnaden ligger på en höjd vid ett skogsklätt berg men ett gärde i förgrunden.
Vykort med vy längs fasaden av Spenshults sanatorium från 1913, ritat av arkitekt Ivar Tengbom. Arkitekturen innehåller såväl nationalromantiska som klassicerande drag. Tunga, valmade tak och den framträdande naturstenssockeln hör till det förra och det tresidiga gavelfältet samt den grunda så kallade rusticeringen av bottenvåningen liksom hörnkedjorna till det senare. (All text på vykortet har maskerats bort)
"Minne från Apelviken den 15/6 1918" står det på fotografiets baksida. Tre unga sjuksystrar på Kustsanatoriet står vid bädden där ett litet barn ligger med ena foten gipsad. Fr v: Syster Signe, fröken Törngren, fröken Boström.
Sanatorium. Barn som dansar framför den av stadsläkare Johan Severin Almer nyuppförda paviljongen på Kustsanatoriet Apelviken. Byggnaden rymde ca 20 patienter och hade sov- och matsal samt kök. Detta var startskottet för Kustsanatoriet Apelviken och samma år bildade Almer ”Föreningen för kustvård åt skrofulösa barn”, som 1905 övertog anstalten.
"Dr. Almer och Vikberg på rond." Här står en lång rad med sjuksängar ute direkt på marken vid Kustsanatoriet, med havet i bakgrunden. Sol och frisk luft var en viktig del av behandlingen på sanatoriet. Almer bär kostym och Vikberg en vit läkarrock.
"Syster Greta med sin älskling." Greta står utanför en av Kustsanatoriets paviljonger med ett litet barn i löddrande badbalja av zink.
"Vid hemkomsten på Pingstdagen". Efter en bilutflykt (se bildnr KSA106) är de finklädda patienterna hemma igen på Kustsanatoriet Apelviken. Alla bär någon form av huvudbonad.
Vykort, "Örnås vilo och rekreationshem Ryaberg." Vy mot den stora trevåningsbyggnaden, som ligger på en höjd vid ett skogsklätt berg med ett vattendrag i förgrunden. En kvinna står vid vattnet.
Vykort, flygbild "Sanatoriet, Spenshult". Spenshults sanatorium anlades år 1911–1913 med 110 vårdplatser i Spenshults kronopark för vård av tuberkulossjuka statstjänstemän. Sanatoriet ägdes av staten och förvaltades av Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond, som 1912 fått uppdraget att bygga ut sanatorietvården för både militära och civila statstjänstemän. Krav på detta hade rests i Riksdagen. Detta var det fjärde och sista så kallade jubileumssanatoriet och arkitekt var Ivar Tengbom. Sanatoriet var till viss del ett självhushåll med hönsgård, svinhus, trädgård och växthus. Uppe till vänster i bild ses odlingsytor. När tuberkulosen inte längre var en folksjukdom överläts sanatoriet år 1953 till Riksförbundet mot reumatism och ombildades till Spenshults reumatikersjukhus. Man tog emot reumatiker från hela landet för specialistvård.
Sjuksyster med assistenter behandlar en ung paitent på Kustsanatoriet Apelviken i träpaviljongen. Till vänster står olika medikamenter samlade på ett litet bord.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.