Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Från 299 kr
Trots brister ger fotografiet oss ändå en god uppfattning om Linköpings då nya brandstation vid tiden för färdigställandet 1915. Således krigsår och brist på livsmedel, varför stadsjordarna självfallet inte låg obrukade.
Motiv från Hannäs med panorama över Nystadviken i sjön Vindommen. Till vänster på kullen skymtar församlingens gamla kyrka som vid tiden nyligen lagts i ruin och ersatts med den nya kyrkan som anas i bakgrundens dis.
År 1966 flyttade varuhuskedjan EPA in i nya lokaler i Linköping. Vid tiden för bilden har det gått några år och inom kort kommer kedjan köpas upp av Åhlénskoncernen och namnet ändras till Tempo.
Lundby Storgård och dess arealer är sedan något mannaminne bebyggelsemässig del av Mjölby tätort. År 1970 rådde ännu idyll även om världen gjorde sig påmind vid tiden för fototillfället. Det stundade riksdagsval, för övrigt landets första till den nya enkammarriksdagen.
Gårdsinteriör från Vadstenagatan 4 i Skänninge. Om inte idylliskt så ändå fridfullt, men snart ska den nya tiden komma ikapp de gamla husen. På platsen uppfördes det affärs- och bostadskomplex som bland annat länge inrymde stadens systembutik.
Vinterbild från Boxholm 1903. I fonden ses följande anläggningar vid Boxholms bruk. Från vänster, klippspiksfabriken, Nedre verket (grovverket) och Nya mekaniska verkstaden. De sistnämnda byggnaderna var vid tiden för bilden nyuppförda. Vy från Bredgårdsbron.
Parti av Linköping år 1899, närmare bestämt Nygatan 42 vid skärning med Apotekaregatan. Byggnaderna illustrerar den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden. Brandgavlarna som skymtar i bakgrunden visar ändå på den nya tiden där stora stadsmässiga bostadshus börjar förändra stadsbilden.
Apotekare Karl Anders Stridner inflyttade till Linköping 1893 för tjänst vid apotek Vasen. Han hade då nyligen avlagt apotekareexamen i Stockholm. I den nya staden var han bosatt invid apoteket som vid tiden låg på adressen Storgatan 37.
År 1903 gavs beslut om att flytta gästgiveriet i Godegård från Hälla till området vid Godegårds järnvägsstation. Här en bild från tiden kort efter att inrättningen fått sitt nya läge. Personerna har inte kunnat identifieras.
Bostadshus utmed Nya Tanneforsvägen i Linköping som vid tiden för bilden kommit i vägen för stadens utveckling. Inklämd vid stadsdelens stationsområde och invid det expanderande SAAB kom huset vidare att rivas. Östergötlands museum dokumenterade det dessförinnan. Foto 1949.
Vy mot Norsholms nya herrgård. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgården uppfördes 1865-66 efter ritningar av Axel Kumlien. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Transport av fabrikstillverkade betongtakbalkar av förspänt utförande- avsedda för Dynäs AB:s nya sågverk i Väja. Ekipagets längd var 35 m och totalvikten ca 32 ton- bland de tyngsta och längsta som vid tiden dragits i Norrland.
Huvudverkstaden, Vagn- och snickarverkstaden. Verkstadsanledningen utvidgades flera gånger under tiden. Frön början 1884 fanns vagnverkstad, sedan 1906 kom nya verkstäder; snickeriverkstad, målarverkstad och ny vagnverkstad. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Nya skyltar sätts upp på E4:an vid norra utfarten från Huskvarna. Mannen till höger med penna och block är Arne Putzén som vid den tiden var tidningen Smålands Folkblads lokalreporter. 1960-tal.
Efter att den gamla kyrkan i Åtvid dömts ut och den nya uppförts, tilltog förfallet av den äldre. Vid slutet av 1800-talet togs rent av beslut om att riva kyrkan men tiden gick utan åtgärd. Med det nya seklet kom andra tankar och istället kom kyrkoruinen att restaureras och återinvigdes som kyrkorum 1957. Här en dokumentation daterad 1947.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.