Gatubelysning i Göteborg. Lyktstolpe framför Nya Teatern och Arbetarinstitutet. På Nya Teatern spelas "Näckens dotter".
Från 299 kr
Par spelar i Ragges revy på Folkets hus, 1950-tal
Revy på Folkets hus, 1950-tal
Ragges revy på Folkets hus, 1950-tal
Nyårsrevy på Folkets hus, 1950-tal
Nya Teatern i Linköping, sedd från korsningen av Vasavägen och Platensgatan. Byggnaden som uppfördes efter ritningar av Axel Anderberg, försågs med både centralvärme och elektrisk belysning.
Fru Anna de Wahl vid Nya Teatern.
Norrgatan västerut. Växjö trol. 1958. Teatern och "bruden".
Hörnet Norrgatan - Bäckgatan. Växjö ca. 1900. Västerut mot teatern.
Skara Fotoklubb. Fotoklubbens lokal i Teaterhusets källare. Från mörkrummet i nya lokalen, 1950, Nils Bäckström och Karl-Eric Johansson.
Nyårstablå. Gamla o Nya året! Hjalmar Elmgren och Hedvig Renström
Ett fruset ögonblick från Linköping 1903. Vy från det sedermera utlagda Vasatorget med blicken vänd rakt österut. Vid tiden var som synes ännu inte heller Vasavägen utlagd i området. En idé som snart skulle bli en verklighet var dock stadens nya teater. Här ser vi teaterbyggnaden till fullo rest men ännu i avsaknad av sin gulmenade puts. Från vänster ser vi för Linköpingsbor välbekanta byggnader i Miljonpalatset, i fonden Överstehuset med grannfastighet och invid teatern Brandstodsbolagets vid tiden helt nyligen färdigställda kontor. Övrigt att notera i bilden är att stadens sanitetsproblem nu tagits på allvar och att stora resurser nedlades på funktionella avloppssystem.
Mellan nya Teatern och Kockska huset reste sig den äreport, som byggts till ära för Carl VX, då han i september 1864 besökte Kalmar.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Vykort med motiv över Järnvägsstationen, Teatern, Tivolibron och Nya lasarettet, Vängåvan, Handelsbanken, Allmänna läroverket, Stadsbacken och Utsiktstornet i Sundsvall.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.