myrslåtter
Från 299 kr
Sydostasiater, 26 april 1966 Domus stormarknad, två personer, en man och en kvinna, med ostasiatiskt utseende står vid matvarudisk med olika matvaror.
Yrkesskolan Älvtomta 25 april 1966 Inne i en affär står två män och två kvinnor. Hyllorna är fyllda av matvaror. Mannen till vänster håller på och plockar bland hyllorna medan mannen till höger står vid kassaapparaten. Han är klädd i kostym. De två kvinnorna står med en varukorg emellan sig och verkar vara i färd med att fylla en fast nätkorg med konservburkar. I bakgrunden står en frysbox vid väggen.
"Anna Ivarsson från Hällesåker är på snabbvisit i Lindome centrum och tycker visst att det är bra. - Hon poängterar emellertid att när det gäller matvaror handlar hon också hos Enelunds i Hällesåker. Skola, bibliotek, apotek, vårdcentral och alla andra serviceinrättningar är för det mesta koncentrerade till centrum, så det blir allt till att göra ett och annat besök i centrum också." År 1984. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Åsa Wahlberg med sönerna Christer och Johan i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Åsa Wahlberg med barnen Christer och Johan möter vi på inre torget i Kållered. – Jag arbetar på B&W och tycker att det är mycket billigt och bra att handla där. Å andra sidan bor jag i Kållered och tycker det är bekvämt att handla en del av dagligvarorna här, och ibland hittar jag faktiskt matvaror till ett billigare pris här på torget." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
En ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera, se även JMF.00303-2. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades. Se även JMF.00303-1.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.