Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakien, 1952. Motiv av kemisk - tekniskt destillationsverk. "Propagandaserie för den tunga industrin".
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1951. Motiv av kemisk destillationsapparat och kemisk - teknisk fabrik. "American Chemical Society 75 år. Diamantjubileum 1876-1951".
Orubricerat 13 januari 1966 På bilden syns en behållare med påskrift. Uppe på den står "Endast för panogen", i mitten på den "Panogen", och den nedersta "AB Casco." Panogen=metylkvicksilver. I bakgrunden finns höbalar.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Hallen för kem.-tekn. industri.
negativ, fotografi, bilder
Ljungaverk
Kemisk fabrik i Vackerby industriområde, Gnesta.
Skioptikonbild med motiv från Göteborgsutställningen 1923. Monter för svensk kemisk industri under 50- år samt Nitroglycerinaktiebolget.
Exteriör av Delbancoska oljeslageriet i "Kråkan" (Kvarnbygatan) år 1914. Avfotograferad ur Axel Möndells "Mölndal, Kållered och Råda i ord och bild".
Information om kemisk industri Stenungsund. Utställningar 1962 i Göteborg och Stenungsund.
En luftballong flyger över Soabs industribyggnader i Mölndals Kvarnby på 1980-talet.
Serie om två fotografier som visar en luftballong som flyger över Soabs industribyggnader i Mölndals Kvarnby på 1980-talet.
Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J. F. Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 av Johan Fredrik Lindahl som då kom från Gävle där han drivit en tändsticksfabrik under ett år. Tillverkningen förlades till hans svärmor Sophie Möllers fastighet i korsningen Järnvägsgatan-Odengatan vid Bremerlyckan. Den kallades även för Kalmar Nya Tändsticksfabrik vilket gjorde att >Fredriksdahls Tändsticksfabrik under en tid kallade sin för Gamla Tändsticksfabriken. L drabbades av en mindre brand 1860 men brann två år senare ner till grunden. År 1864 återuppbyggdes fabriken. Som mest sysselsattes närmare 200 personer, många barn och många hemarbetare. Sonen Axel gick in i rörelsen 1879 och firman fick då namnet J. F. Lindahl & Son. Åtta år senare såldes L till Swedish Match Company och 1893 drabbades L åter av en brand. Produktionen flyttades då till >Gustafsbergs Tändsticksfabrik vid Norra vägen. L återuppbyggdes aldrig.
Tändstickstillverkning vid Växjö tändsticksfabrik. Wäxiö tändsticksfabrik anlades 1868. Initiativtagare var handlanden Carl Schander som inspirerats av bröderna Lundström i Jönköping och tillsammans med bokhandlaren CG Södergren startade de Wäxiö tändsticksfabrik. Fabriken var belägen i området något väster om stadskärnan. Fabriken bestod av huvudbyggnad uppförd i parmsten jämte några flygelbyggnader och lagerhus i trä. Några år efter starten fanns ett åttiotal anställda varav hälften kvinnor. År 1875 hade man uppnått nära 150 anställda och årsproduktionen uppgick till ett värde av cirka 200.000 kronor. Flera ägare, uppgång och nergång Södergren lämnade fabriken efter några år och Schander stod kvar som ensamägare till 1887 då han sålde till Swedish Match Company i London. Som disponent ledde Schander tändsticksfabriken till 1891 då Knut Johansson tillträdde. 1913 tog Förenade Tändsticksfabriker med Ivar Kreuger över fabriken och verksamheten expanderade kraftigt. Fabriken byggdes till och försågs med maskinell utrustning samtidigt som produktionen ökade och antalet anställda var 1920 uppe i 400 och med ett tillverkningsvärde av 3.603.000 kronor. Huvudsakligen exporterades tändstickorna till Amerika och Indien men sen gick det raskt utför. 1921 med depression och osäkerhet i världen fanns det bara plats för 290 anställda och inte fulla veckor. Timlönen hade efter hand sjunkit från 1:30 till 73 öre med 10% tillägg för de som arbetar tre dagar i veckan eller mindre. En arbetares årsinkomst beräknas då ligga mellan 1060 - 1213 kronor. Fackföreningen begärde också hos stadsfullmäktige att arbetarna skulle befrias från skatt. Sedan 1917 ägs nu fabriken av Svenska Tändsticksaktiebolaget, det största företaget i världen inom sitt område. Fabriken utplånad av brand Den 30 maj 1922 inträffade en brand som fullständigt lade fabriken i ruiner och som också hotade den övriga bebyggelsen runt omkring. En nattvakt upptäckte branden vid 22-tiden i några sticktorkskåp och försökte förgäves släcka själv. Brandkåren tillkallades men eldsvådan fick snabbt fäste och redan efter en kvart var sju av fabrikens träbyggnader övertända. Vid 1-tiden på natten var man herre över elden och de omkringliggande fastigheterna räddade. Tändstickstrusten beslöt efter branden att fabriken inte skulle återuppbyggas man hade ju fler fabriker igång. För många anställda följde nu en längre tid av arbetslöshet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/vaxsjo_tandstiksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.