Exteriör av fabriken i Trollhättan.
Från 299 kr
Centralbron, en träbro på järnstomme i två spann invigdes 1901 som förband Norra och Södra Centralgatan. Murénska badhuset invigdes 1907. En stor och liten simhall, olika specialbad och karbad. Ansågs vara ett av landets förnämsta badhus. 1910 inreddes även en tvättinrätning i huset.
Fotografi, Photograph
Karbid och Kalkkvävefabriken i Alby.
Exteriör av fabriken i Trollhättan (troligen Trollhättans carbid-fabrik). Trollhätte kanal med flera arbetare.
Exteriörbild av Alebo Pensionat i Södra Unnaryd. Byggnadens centrala del har en bred indragen balkong i två våningar där en klätterväxt slingrar sig. Till höger i bild står en blommande syrenbuske. Avsett för vykort. I Alebo finns det en källa vars vatten med hög järnhalt har ansetts vara hälsobringande och äga läkande egenskaper. Källan började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. Vattnet blev särskilt känt för sin kraftiga verkan mot anemi ("blodbrist") och reumatism. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, inrymd i ett smalt åttakantigt brunnshus. I badhuset fanns fyra rum med badkar, två duschrum och ångbad. Det fanns ett annat rum för massage samt ett litet rum för uppvärmning av vattnet. Av badboken från 1889 och 1890 framgår att här erbjöds karbad, gyttjebad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch och från 1892 erbjöds även ett mineralbad. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Mellan åren 1896 och 1899 kulminerade aktiviteten här på Alebo hälsobrunn och badanstalt. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Utställning för gengasbilar och gengasaggregat i Tennisstadion på Norra Djurgården.
Masse har bett Fie Jakob Karlsson att ta fram den gamla handvalkan. Här är både över- och understyckena ställda mot en vagn på gårdsplanen så man tydligt skall se de räffelsågade valkbrädorna. Valkor användes för att filta ihop kardad ull till vadmalstyg genom att gnugga ullen mellan bräderna tillsammans med hett vatten. Detta gjordes för hand i en handvalka eller maskinellt med hjälp av vattenkraft.
Inv.nr:62. 2001-02-26, AS. Färla (lat. fe´rula, namnet på en hög, grov växt; av de långa raka stjälkarna gjorde man i s. Europa spön för skolaga), benämning på olika slags straff- redskap i äldre tiders skolor (t.ex. ris, karbas och spö), men särskilt avsåg ordet ett litet svarvat skaft med en klump eller platta i ena änden, med vilken man utdelade handplagg, dvs. aga på handflatorna eller över fingerspetsarna. Att "stå under någons färla" är ett uttryck för att stå under någons tuktan eller stränga uppsikt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177642
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.