Statens Järnvägar, SJ Hz 64173. En modernare kylvagn utan islådor men med elkylmaskin. Kylmaskinerna togs bort från Hz vagnar på 1960-talet därefter används de som isolerade vagnar.
Från 299 kr
Dokumentation av Liljeholmens stearinljustillverkning. Lulgransljus linjen (1983). Thomas Eek byter dåliga formar i karusellmaskinen. Han befinner sig ovanpå maskiner som befriats från uppfångarna. I de isolerade rören över maskinen transporteras den flytande stearinen.
'Bildtext enligt Årstrycket 1999: ''Fig. 3. Utbredningen av S. lamellata i Sverige. Streckat område = sammanhängande utbredning. Fyllda cirklar = isolerade förekomster. Fylld triangel = nyupptäckt förekomst vid Ögonakälla i Närke.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6765:1-39.'
År 1923, då mekaniska verkstaden iordningställdes, drogs en ångledning för uppvärmning av lokalerna från ångcentralen samt en returledare för kondensvatten tillbaka till ångcentralen. Där dessa ledningar drogs utomhus, mellan ångcentralen och smedjan, smedjan och mekaniska verkstaden, byggdes dessa trätrummor vari rörledningarna låg isolerade med träkolstybb. Foto den 28 augusti 1953.
'Bildtext: ''Sedimentyta med isolerade hällar. Riktning 230.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Isolerade hällpartier på sedimentyta. Riktning 346.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Vy med klippvägg med ca 10 st tretåiga måsar sittande på avsatser. :: Text till fotot: ''Denna lilla kolonin med tretåiga måsar fann jag vid Hippingen (Senja) sommaren 1933. Det är det minsta- helt isolerade- koloni av denna fågel som jag har träffat på.'' :: :: Ingår i fotonr. 6995:1-51, dessa sitter i ett fotoalbum med tillhörande beskrivningar på norska.'
Hon möter oss en smula förskräckt, men så var det kanske första och enda gången hon lät sig fotograferas. Född och framlevd som bondhustru i det då mer avlägsna och isolerade Ulrika i södra Östergötland hade Brita Christina Olofsdotter sannolikt nog med mer jordnära ting att fylla tiden med. Från 1835 var hon gift med Nils farman och de hade börjat sina bondeliv som brukarpar på Kottebo rusthåll. Från 1850 var de hemmansägare i Kärr. Här i en enkel fotoateljé omkring 1870.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Denna lilla förtjusande veckogamla trutunge trycker på en liten avsats på den stora sten, där det stora gråtrutboet med de tre ungarna, av vilka först en sedan den andra som långt ut från den isolerade stenen. Bilden togs på 33cm avstånd och man ser den vackra teckningen på ungens huvud. Den vita näbbtanden syns också. Mamman och pappan skreko i ett då jag tog bilderna.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Ala 106:1
Ala 97:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.