Prins Carl af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Från 299 kr
Prins Carl. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Prins Carl, hertig af Västergötland. Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. s ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Samma som B145046:3699 2001-10-04,AS. Carl, 1861-1951, Svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Efter universitetsstudier i Uppsala ägnade han sig främst åt kavalleriet. Han blev generalmajor 1897, general 1908 och var 1898-1912 inspektör för kavalleriet. C. kallades under denna tid populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde C. som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid C:s avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. C. förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien, samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141293
Kamin insatt i öppen spis.
Vreta Klosters kyrka
fotografi
Järnspis insatt i öppen härd. Håbol ?
Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Skeppsås kyrka
Gualövs kyrka
- Fotografi -
Rinkaby kyrka
Gamla bod- och förstugekammaren framför stugans dörr har inretts till kök, där järnspis insatts. Bilden visar ett sådant kök med dess husmor Gärda i Österlid.
Framtagen, men ej rengjord och konserverad, ursprunglig dekor över läktarens södra sida. Tre släta bräder saknade helt dekor då de insatts vid lagning under senare tid. Kilanda kyrka
Kakelugn, insatt senare, i helgdagsstuga, Kaplansgården i Ytter Råby Lillhärad, Västerås.
Forshems sn. Relief insatt i korets södra yttermur mellan korsarmen och sakristian i kyrkan.
Görla. U 528.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.