Chef liten Uggla och medlemmar av hans stam, foto taget vid Svenska Historiska Museets invigning i Philadelphia på 1930-talet
Från 299 kr
Det yttre av Linköpings slott har omgestaltats över tid. Genom slottets eror som biskopsborg, kungligt slott och vidare länsresidens har olika önskemål fått genomslag. Ett exempel är de stilhistoriska tillägg som tillkom under 1880-talet, där man återskapade byggnaden till ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Vid 1930-talet hade intresset svängt för ett mer stramt uttryck. Här gaveln till slottets norra flygeln efter åtgärden. Enligt uppgift foto 1935. Anm: Fotografiet har tidigare tillskrivits Linköpingfotografen Didrik von Essen (1856-1922). Av tekniska skäl kvarstår han som upphovsman även om det avfärdats.
'Foto på Jubileumsutställningen, Göteborgs Naturhistoriska museum 150 år. :: :: Fyra fotografier på den Malmska valen då den strandade 29/10 1865 i Askimsviken. Samt en kort historisk beskrivning av omständighetern däromkring.'
Gölingstorp, Sörgården. Runsignum Vg 192
Ruben Kullbohr i vägdistriktets Scania-Vabis i färd att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. I historisk tid låg vägunderhållet i huvudsak på landets självägande bönder. Under 1890-talet breddades skyldigheterna till att gälla alla fastighetsägare på landsbygden. Med bilismens intåg blev även den ordningen otillräcklig och istället infördes vägskatt till hjälp för de underhållsskyldiga. Vägskatternas kassor möjliggjorde inköp av bättre utrustning. I sammanhanget indelades riket i vägdistrikt och i Ydre härad inrättades Ydre vägdistrikt. Foto 1940-tal.
Linköpingsmiljö vars tomt idag begränsas av Vattengatan och Strandgatan. Något bortom bildens villa lät staden i en framtid uppföra Tekniska verkens anläggning utmed Hamngatan. Foto 1937. Vid tiden utgjorde Strandgatans västliga sträckning del av Nygatan, vilket förklarar platsens historiska adress Nygatan 2.
'Fångstredskap använda vid pärlfiske, närbild. Text enligt foto: ''Saxtång och pinntång använda vid pärlfiske i Lagan av Herr Julius d´Auligné, Lagan, , Laholm.'' Redskapen Inköpta av Göteborgs museums historiska avdelning.'' Närbild. :: :: Se även fotonr. 5118. Se även serie med fotonr. 5117-5121.'
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3 000 - 1 500 före Kristus. Gånggriften är en ättegrav för någon bondesläkt. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum. Riksantikvarieämbetet. Västergötlands museum, Skara Storgatan 41, Stockholm Lagskyddat fornminne /Efter anslagstavla/. Bild 1: Lusthushögens gånggrift. Foto från väster. Bild 2: Foto från sydost. Bild 3: Foto av kullens bas från öster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.