fotografi, photograph
Från 299 kr
Reportage för Gefle-Posten. Damer lär köra bil. Mars 1940 I ett oroligt Europa förberedde Sverige för krigstid. Om den manliga delen av befolkningen gav sig ut i fält, var det viktigt att kvinnorna kunde hålla ställningen på hemmaplan. Kurser anordnades i sysslor som varit typiskt manliga, t ex bilkörning
"Alice Jönsson i Pressbyrån vid Lindome station berättade att hon inte var reglementsenligt klädd, men vad skall man göra när kvicksilvret kryper nedåt. Skall man hålla sig frisk och kry i ett sådant draghål som en kiosklucka, måste man ta till någon extra tröja." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Trafik i korsningen Gamla Riksvägen-Streteredsvägen i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Trafik på Gamla Riksvägen i Kållered, år 1984. På högra sidan vägen ses närmast Posthuset, Gamla Riksvägen 48. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Bilar parkerade vid Posthuset, Gamla Riksvägen 48 i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Trafik vid järnvägsövergången vid Labackavägen i Kållered, år 1984. I bakgrunden affärsbebyggelse vid Bangårdsvägen. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Parkeringsplats i Kållereds centrum, år 1984. I bakgrunden ses bebyggelse vid Streteredsvägen. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Trafik och parkering i Kållereds centrum är ett stort problem. Man måste hålla tungan rätt i munnen och titta åt alla håll. Säkert önskar många Kålleredsbor lite ordning i all oreda. Snart hoppas man komma gång med en utredning om trafiksituationen."
Grindslanten - August Malmström
Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
fotografi
Porträtt av Ann Maria Katarina "Kata" Dalström, författare, politiker och folkbildare.
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.