Elever vid gravkullen i Baronbackarna, 1955-1956
Från 299 kr
Elever från Lars Vivalliusskolan på gravkullen i Baronbackarna, 1955-1956
Elever från Lars Vivalliusskolan vid gravkullen i Baronbackarna. 1955-1956
Elever från Lars Vivalliusskolan på gravkullen i Baronbackarna, 1950-1960
tält, läger, fotografi, photograph@eng
Tavla med gravkulle med kors på. Lektor M. Stark
Enligt notering: "Träslövsläge Gravkullar Halland"
Norsborgs herrgård
Badelunda sn, Anundshögsområdet, Långby. Intendent Sven Drakenberg berättar om området för publik som sitter på gravkulle.
Fyra personer som besöker en grav troligen på Foss kyrkogård
Gravkullen i Baronbackarna, 2008-04-12
Panoramabild med gravkullen Baronbackarna, 2008-04-12
Panoramabild över gravkullen i Baronbackarna, 2008-04-12
Malmviks begravningsplats
Hörnet av Scheelegatan - Torstenssongatan. Ängshögens södra gånggrift. Efter åverkan 1885 återlades de borttagna stenarncket av gravkullen fick borttagas att en meter skulle finnas kvar mellan högkanten och gångens yttersta häll. Man tog emellertid bort intill stenen.
Dös, storstensgrav från yngre stenåldern i Klastorp, öster om Varberg. Det är en runddös men det finns även en långdös i socknen. Detta är den enda dösen i Halland med taket intakt. Här har en samling personer klivit upp på gravkullen och en har till och med tagit plats på dösens takhäll.
Hörnet av Scheelegatan - Torstenssongatan. Ängshögens södra gånggrift. Efter åverkan 1885 återlades de borttagna stenarna, men enl. uppgift även andra stenar, som ditfördes. På ett av blocken finnes skålgropar. Kammaren mäter 9 m. i längd, 2,4 m. i bredd samt gången 7,7 m. Antikvitetsakademien medgav 1909 endast att så mycket av gravkullen fick borttagas att en meter skulle finnas kvar mellan högkanten och gångens yttersta häll. Man tog emellertid bort intill stenen.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.