Hembygdsgårdar. Frankgården, Widbo hembygdsgård.
Från 299 kr
Severin och Alida Torsson är på väg med häst och vagn till Sjönevads marknad för att sälja sina föl. De stannade till på Tornareds gård, där fotografen bodde, och lät fotografera hästarna. Severin var född på granngården Tranehult. Gården lades ner då kronan köpte marken som sedan blev Kila kronopark.
Systrarna Hedrén glädjer sig åt att byvägen genom Viby frusit. Lillasyster Elin Magnhild har tagit det säkra före och bara snörat på sig en skridskoskena. De är heller inte långt hemifrån. De bor i byns skolhus där fadern är lärare. Byggnaden i bakgrunden är emellertid granngården Viby Källgård.
Segerstads sn. Pickagården. Ägare John Eriksson längst till höger om dörren, närmare denna systersonen Garfild Bohlin. På andra sidan dörren systerdottern Nelly Bohlin och dennes moder Vilhelmina Bohlin i granngården med samma namn sittande samt systerdottern Elin Svenningsson längst till vänster.
Exteriör, äldre bebyggelse. Tvåvånings bostadshus, trä. Till höger ligger ett nyare flerfamiljshus. En sandlåda till barnen. Två ställningar att spänna tvättlinor mellan. Bakom staketet ses utedassen/dass på granngården. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Fällning av den stora gråpoppeln i Bergmanparken. Trädet läggs till marken. Lyftkran och människor i arbete. I bakgrunden ses Lantmännens silo. Till vänster om den ses korvkiosken "Mätt och belåten". Granngårdens butik till höger.
Detta gruppfoto med brudpar, tärnor, marskalkar och släkt är taget på trappan till manbyggnaden på Gumbalde, parten invid landsvägen. Bruden har gammalmodig svart klänning, vilket visar att övergången från svart till vitt var en utdragen process. Här ser brudparet och de deltagande mer avslappnade ut än på Andersebröllopet, se Bild 498. Brudgummen Emil Östman hade köpt Gumbalde två år tidigare. Han var kommen från den lilla granngården Bjärges och fadern Lars flyttade till Gumbalde efter det att han sålt Bjärges. Östmans sålde gården 4 år senare och flyttade troligen till Ljugarn.
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Gårdsparten är övergiven, det växer gräs och prästkragar på gårdsplanen. Man har rivit byggnaderna och kvar står en bulbyggnad med brant faltak, troligen härstammande från 1700-talet. Vad den innehållit är inte lätt att veta, ett fähus till vänster, vagnbod till vänster om mitten och ytterligare något litet fähus till höger kanske. I bakgrunden ses granngårdens tröskhus och dess manbyggnad till vänster.
Fotot taget på J.A. Walerius gård (Gård n:o 134) vid Skolgatan år 1894 av konstnär Severin Nilson, som en tid bodde i denna gård och även var skicklig fotograf. Personerna fr. v. Obekant dam, två pojkar, av vilka den ena är Gustaf Walerius, smedlärlingen Hugo Nöring och bakom honom Johan Adolf Walerius, hans hustru fru Hulda Walerius (f. Nöring) med sonen Ernst (2 år gammal), en pojke, fru Sabina Walerius ( f. falk), en stenhuggare (med hund), timmermannen Johan Elof Stenbeck (då ägare till granngården), en stenhuggare, en snickare vid namn Petter Johan, och längst till höger J. Gottlieb Walerius. (Johan Adolf Walerius och Gustaf Walerius var söner till J. Gottlieb Walerius och hans hustru Sabina.) (A.S.)
Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.
Här har vi en fin överblick över gårdens byggnader sedda från granngården Husarves potatisland. Alla byggnader finns kvar än idag, ett pannrumshus har blivit tillagt där man ser flovedstravarna mellan flygeln och bodlängan. Flygeln har blivit moderniserad genom att man byggt på det något så man fått in vädringsluckor till loftet, vilket användes som spannmålsmagasin. Man har rivit gavelspetsens stenvägg och gjort en ny i trä i stället. Troligen innehöll flygelns bortre del ett brygghus av den kraftiga skorstensstocken att döma och den hitre delen en drängkammare. Bodlängan har en bakdörr, vilket kan betyda att det här fanns ett grishus med tillhörande grisgård utanför. På ladugården ser man hur den nya delen ännu inte hunnit bli färdigmålad och färdigputsad. I den äldre delen ser man tydligt de nyinsatta fönstren, vilka finns kvar än idag. I mitten ses portlidret och portarna längre bort går till ladan.
Otto och Gustava Vennerholm, Grönegården, Timmersdala.
Detta ställe, som en liten gård kallas på Gotland vars avkastning inte är tillräcklig att leva på, bytte ägare omkring 1916, då Lars Östman sålde det till Gottfrid Tingström från Ardre, vars fru kom från Snausarve Södergrens part. Om alla Östmans 10 barn var utflugna när stället såldes är oklart, yngsta barnet var då 15 år. Sonen Emil och hans hustru Emma köpte granngården Gumbalde 1915 och Lars Östman flyttade med dit, kanske också fler ur familjen. På bilden ser man att den ofärdiga skorstenen på bakbygget från 1912 på Bild 586 är uppbyggd. Kanhända var bakbygget ett bulhus som Östmans flyttade med sig från Snausarve när de byggde här 1877 och att de först bodde i det medan de uppförde stenhuset? Skorstenarna behövde kanske bara lagas, men biten ovanför taket är helt förnyat med silikattegel enligt tidens mode och det är gjort här. Man har tätat vid skorstenarna med plåt. I övrigt ser miljön mycket torftig ut. Kvinnan på bilden måste vara Gottfrid Tingströms hustru Anny född Hansson från Snausarve, 26 år och deras son med hittills okänt namn som sitter på slantunen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.